De militära kuppmakarna i Myanmar varnade på måndagen demonstranterna som fortsatte protestera mot statskuppen. Demonstrationerna växte sig allt större under dagen.
Militärledaren Min Aung Hlaing uppträdde på måndagen för första gången i tv och försvarade kuppen. Enligt honom hade den civila regeringen inte "gjort sin plikt".
Min Aung Hlaing upprepade militärens löfte om nyval efter en övergångsperiod som inte definierades närmare.
Generalen riktade också ett budskap till utlandet och välkomnade utländska investeringar i landet. Myanmars utrikespolitik kommer inte att ändras, sa han.
Kuppledaren nämnde inte de pågående och tilltagande protesterna, men tidigare på måndagen varnades demonstranterna för att fortsätta protestera.
Proteströrelsen växer dag för dag
Tiotusentals människor drog ut på gatorna i landets största stad Rangoon, huvudstaden Naypyitaw och flera andra städer för tredje dagen i följd på måndagen.
Protesterna leddes först av ungdomar, men under veckoslutet och måndagen anslöt sig allt fler samhälls- och yrkesgrupper.
– Det var lite oklart i början om folk skulle våga gå ut och demonstrera. Att folk nu vågar göra det visar vilket enormt motstånd det finns mot militärkuppen, säger den svenska Myanmarbedömaren Jesper Bengtsson till Svenska Yle.
Men det här läget kan inte pågå hur länge som helst. Förr eller senare måste militären agera.
– Den stora frågan är när en eventuell konfrontation kommer och hur den kommer att se ut, säger journalisten Axel Kronholm som länge bevakat Myanmar.
Varken han eller Bengtsson vill spekulera i vad som kan bli militärens motdrag. Bengtsson lyfter fram det utlovade nyvalet som ett möjligt schackdrag.
– Men då vill de först rigga ett system så att de vet att de vinner. Förhoppningarna ligger då i att de inte hinner med det, utan att nyvalet blir en seger för dem som faktiskt har folkets stöd.
Kronholm påpekar att militärerna tidigare visat hur kapabla till våld de är, exempelvis i samband med den etniska rensningen bland rohingyerna.
– Våld finns säkert på kartan. Man ska inte underskatta dem på den punkten.
Militären kontrollerar stor del av ekonomin
Myanmarbedömarna Kronholm och Bengtsson är oeniga i hur mycket eventuella västliga sanktioner skulle påverka militärstyret.
En allmän bedömning är att Myanmars ekonomi påverkas negativt, men landets klart största handelspartner är Singapore, Thailand och Kina, som alla hållit låg profil i sina kommentarer till statskuppen.
– Militären bryr sig nog inte om ifall det blir lite nya sanktioner från västvärlden, tror Bengtsson som även är ordförande för svenska PEN.
Axel Kronholm tror däremot att kuppmakarna nog kan ha skäl att oroa sig för omvärldens reaktioner.
En viktig faktor då generalerna beslöt börja öppna upp landet och tillåta en viss mängd demokrati för tio år sedan var att Myanmar blivit allt för beroende av Kina, framhåller Kronholm.
Nu har man fått ett decennium med mer samarbete och mer investeringar från väst och Europa och det investeringsklimatet kan försämras.
– En del av de investerarna är förstås måna om bilden av sig själva i sina hemländer och inte lika måna om att göra affärer med militärjuntan.
Dessutom står militärens egen ekonomi på spel om utländska investerare börjar dra sig ur, påpekar han. Militären är en så pass stor aktör i näringslivet med ett brett nätverk företag.
– De brygger öl, de säljer ost, de driver turisthotell och köpcenter.
Regeringschefen Aung San Suu Kyi och andra ledande politiker sitter fortfarande fängslade och isolerade på okänd ort.
Ett centralt krav av demonstranterna har varit att de ska friges. Fokus är mycket på Suu Kyis person som ledare för NLD-partiet som vann parlamentsvalet i november i stor stil.
Om det skulle hända henne något finns det inte någon som direkt skulle kunna ta över.
– NLD har varit kroniskt dåliga under flera decennier nu på att odla fram ett ledarskap som kan ta över. Det finns ingen starkare symbol i landet just nu än Aung San Suu Kyi, säger Jesper Bengtsson.
Axel Kronholm instämmer.
– NLD har länge varit ett toppstyrt parti som dominerats av ett äldre garde. Det har varit en återkommande kritik bland yngre aktivister att Aung San Suu Kyi inte vill släppa fram den yngre generationen, säger Kronholm.
– Å andra sidan finns det nu många yngre förmågor i proteströrelsen som har fått ledande roller och fått sina egna plattformar, påpekar han.