Det senaste året har varit turbulent för Kotka Svenska Barnträdgård. Från och med maj förra året har verksamheten varit i tillfälliga lokaler.
Det krävdes ändå inte bara en utan hela tre flyttar, men nu kan barnen och personalen pusta ut.
Daghemmet flyttade ut från sitt gamla trähus på grund av inneluftsproblem. Att hitta ersättande lokaler visade sig svårt och man hamnade ovetandes på ett ställe med ännu värre problem.
Tidigare har daghemmet hållit till i ett vackert, gammalt gult trähus på Ruotsinsalmenkatu 9 i centrum av Kotka.
Det visade sig ändå att huset har fuktproblem och en del av personalen fick symtom som tyder på dålig inneluft.
- Med hjälp av staden lyckades vi hyra en ersättande barnträdgårdslägenhet som hade blivit utrymd av en finskspråkig förskola för ett par år sedan. De fick nya lokaler och de här blev tomma, berättar Johan Bardy som är ordförande i Kotka Svenska Samskolas Garantiförening som driver daghemmet.
Daghemmet och förskolan flyttade in i stadens lokaler på Alahovivägen i Karhula, ungefär tio kilometer från det gula trähuset.
- Det visade sig sedan att det var ännu värre inneluftsproblem där. Lokalerna hade stått tomma och inneluftsproblemen där var så svåra att över hälften av personalen var sjukskriven och det blev omöjligt att driva dagis- eller förskoleverksamhet, säger Bardy.
Omöjligt vara kvar
Daghemmet hade antagligen fått fuktskador medan det stod tomt.
- Det märktes inte under våren och sommaren när det var varmt ute, men när det blev kallare och fuktigare ute uppstod problemen. Det hjälpte inte med de luftkonditionerings- och luftreningsapparater som staden ställde till förfogande, säger Bardy.
Daghemmet blev tvunget att utrymma också de lokalerna utan en egentlig plan. Flytten skedde i oktober.
- I brist på andra lokaler delade vi upp barnen och personalen på tre olika ställen. Det var två av stadens egna daghem och sedan hade vi förskolebarnen i Kotka Svenska Samskola på Keisarinmajantie en del av dagen, säger Bardy.
Att dela upp barnen och personalen var ingen lyckad lösning, enligt honom.
Till all tur lyckades garantiföreningen till sist hitta lediga lokaler i komplexet Savotta på Mussalontie. Lokalerna ägs av ett dotterbolag till staden, Kotkan julkiset kiinteistöt. Kotka Svenska Barnträdgård flyttade in där i januari i år.
- Situationen har lugnat ner sig och jag hoppas innerligen att de här lokalerna ska visa sig tjänliga. En hel skola har hållit till där medan en ny skola byggdes och det är över 800 elever som har gått där utan inneluftsproblem. Hoppas verkligen att det inte ska uppstå sådana nu, säger Bardy.
De många flyttarna har varit jobbiga för familjerna och personalen.
- Naturligtvis känner de dels att det är obehagligt med de här symtomen, och det ger en osäkerhetskänsla för framtiden, säger Bardy.
"Personalen har upplevt det som ganska jobbigt, men allt har ordnat sig", skriver daghemmets och förskolans föreståndare Anu Roitto per e-post.
Enligt Roitto är det svårt att säga hur barnen upplevt flytten, men det har åtminstone inte uppstått några problem.
"Barnen har varit nöjda eftersom "tanterna" ändå varit bekanta. Föräldrarna har kanske saknat mer information om saker och ting", säger Roitto.
Bardy säger att garantiföreningen har hållit föräldrarna så informerade som det har gått.
- Föräldrarna kommunicerar mest med personalen direkt. Personalen har nog fått ta emot föräldrarnas känslor. Det är ganska stora flyttar från Kotka centrum till Karhula och från Karhula till Mussalö. För dem som inte har egen bil så har det varit ganska svårt att anpassa sig till det här, säger Bardy.
Enstaka familjer har helt bytt daghem, men de allra flesta barnen är fortfarande kvar.
Trähusets framtid oklar
Vad som ska hända med daghemmets gula trähus på Ruotsinsalmenkatu 9 är ännu delvis öppet. Enligt Bardy verkar det som att de flesta i garantiföreningen önskar att daghemmet skulle kunna flytta tillbaka.
- Det ligger mycket centralt, och byggnaden finns en kulturellt viktig och väldigt trivsam och fin miljö, säger han.
Bardy berättar att han själv gick i Kotka Svenska Barnträdgård som liten.
Huset har tidigare använts bland annat som elevhem för skolan och som lärarbostad. Ursprungligen fick garantiföreningen fastigheten som en donation.
För att dagiset ska kunna flytta tillbaka till trähuset krävs ändå en ganska stor sanering.
- Det är som jag har konstaterat för en del finansiärer, vår vilja är i deras ficka eller portmonnä, säger Bardy.
Beroende på hur saneringen utförs och om garantiföreningen bygger nytt för att bättre uppfylla daghemmets behov så beräknas renoveringen kosta mellan 1 och 1,8 miljoner euro.
- Det minsta man behöver göra där är att man öppnar golv, eventuellt också väggar, så att man kommer åt alla ställen som behöver åtgärdas. Det är en grundförutsättning för att vi ska kunna fortsätta en verksamhet där över huvud taget.
Pengar behövs
Garantiföreningen har inte råd att finansiera hela saneringen själv utan behöver hjälp av andra finansiärer.
Föreningen har under en längre tid förhandlat med Kotka stad om att få ekonomisk hjälp för att fixa huset, men det har staden inte gått med på.
- Kotka stad ser det som väldigt svårt i och med att ägaren till fastigheten inte är staden, utan understödsföreningen som driver en verksamhet som inte heller är stadens egen. Verksamheten drivs för stadens del och organisatören är en privat förening som man jämställer med andra privata bolag som bedriver daghemsverksamhet, förklarar Bardy.
Staden kan alltså inte understöda en privat aktör finansiellt på det här sättet eftersom det kan snedvrida konkurrensen. Att det inte finns andra privata svenskspråkiga daghem i Kotka påverkar inte saken.
- Jag tycker att det finns en brist i vårt system för finansiering av den här verksamheten för svenskspråkiga, i synnerhet på språköar där vi inte har en tillräcklig minoritet för att staden direkt skulle vara ansvarig för verksamheten, säger Bardy.
- I sista hand är staden skyldig att ta hand om verksamheten om vi ger upp. Den blir med stor sannolikhet inte svenskspråkig och staden är skyldig att skicka dem som vill ha svenskspråkig undervisning till orter där sådan finns, som Pyttis eller Lovisa, fortsätter han.
Det finns alltså inte tillräckligt många svenskspråkiga invånare i Kotka för att staden skulle vara skyldig att ordna skola eller småbarnspedagogik på svenska där.
Arbetsgrupp ska utreda
Johan Bardy berättar att garantiföreningen kommit överens om att grunda en arbetsgrupp med Kotka stad, för att undersöka möjligheterna för hur staden kan bidra till att upprätthålla den här svenskspråkiga verksamheten.
- I den arbetsgruppen har bland annat vd:n för Svenska kulturfonden meddelat att han vill delta, berättar Bardy.
Arbetsgruppen har inte bildats än men målet är att arbetet ska börja så snart som möjligt.
Utvecklingsbolaget Cursor har tillsvidare kartlagt behovet av svenskspråkiga förskolor längs kusten från Lovisa till Fredrikshamn.
- Där var man helt överens med kommunernas representanter om att en sådan här svenskspråkig undervisning behövs och önskas i samtliga kommuner. Men i och med att verksamheten arrangeras av kommunerna själva så kommer arbetet och utredningarna att fortsätta kommunvis.
Bardy hoppas och tror att arbetsgruppen ska komma till en fungerande lösning.
- Vi har som sagt arbetsro för att utföra arbetet och vi hoppas att det ska leda till resultat. Och jag är inte bara förhoppningsfull utan förtroendefull för att så kommer att ske.
11.02.21 kl. 13.25: Kommentarerna med daghemsföreståndaren Anu Roitto har lagts till.