Militär alliansfrihet och fördjupat försvarssamarbete i synnerhet med Finland. Det är Sveriges fortsatta linje, enligt den årliga utrikesdeklarationen. Den svenska regeringen vill däremot inte ha en Natooption, som en riksdagsmajoritet kräver samtal om.
Sveriges riksdag har fört sin årliga utrikespolitiska debatt utgående från den så kallade utrikesdeklarationen från regeringen. Coronapandemin fick bara en liten plats i debatten, medan säkerhetspolitiken fick desto mer.
Det var utrikesministern Ann Linde (S) som höll anförandet. Hon lovade en fortsatt feministisk utrikespolitik från regeringen, som består av Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna.
"EU viktigaste arenan"
Eftersom regeringen inte har majoritet i den svenska riksdagen finns många frågor där det råder oenighet. Bland annat är möjligheten om ett Natomedlemskap, gärna tillsammans med Finland, en fråga som delar åsikter. Regeringen vill inte ha någon Natooption.
– Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU, som är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, sa utrikesminister Ann Linde.
Hon talade om samarbete på bred front, inom Norden och inom Östersjöområdet, FN och den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE, där Sverige i år är ordförande.
Samarbetet fortsätter också med försvarsalliansen Nato eftersom en stark transatlantisk länk är viktig för Europas och Amerikas säkerhet, enligt Linde.
“Sverige inte passivt om andra angrips”
Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land, sa Ann Linde.
– Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.
Det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Sverige svarar med en historisk satsning på totalförsvaret och ett fortsatt stärkande av internationellt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete.
– Alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa, sa Linde.
Hon fick kritik i riksdagsdebatten. Moderaternas Hans Wallmark krävde en Natooption, något som en majoritet i riksdagen har krävt samtal om.
Försvarsförbund med Finland?
Sverige missköter relationen med riksdagen, sa moderaternas Wallmark. Traditionen har brutits med samtal om de stora frågorna, till exempel i säkerhetspolitiken.
Regeringen vägrar följa riksdagens beslut, sa Markus Wiechel från Sverigedemokraterna. Han vill inte se ett Natomedlemskap, men ha ett försvarsförbund med Finland.
Han fick hård kritik av bland annat Lars Adaktusson från Kristdemokraterna, som ansåg de bara en äventyrlig hållning, då Sverige lämnas utan försvarssäkerhet.
Centerns Kerstin Lundgren hade önskat samma sökande av enighet genom samråd som finns i Finland.
"Svåra prövningar för Norden-samarbetet"
Covid-19-pandemin har skördat över två miljoner liv världen över, men fick inte stor plats i den svenska riksdagsdebatten.
Ann Linde nämnde inte ett ord om vare sig den svenska eller omvärldens coronastrategi för att minska smittorisken eller stängda gränser.
Däremot påpekade Ann Linde att det viktiga nordiska samarbetet utsätts för svåra prövningar under pandemin.
Vaccinsamarbete kritiseras som otillräckligt
Ann Linde talade för en rättvis global tillgång till vaccin mot covid-19 genom det globala vaccinsamarbetet Covax. Den vägen kan vaccin ges också till fattigare länder, sa hon.
På den punkten var Vänsterpartiets Håkan Svenneling kritisk. Sveriges bidrag på 200 miljoner kronor är alltför litet – och snos dessutom från annat bistånd, enligt Svenneling.
Nittio länder är ännu helt utan vaccin, sa Svenneling. Han kritiserade regeringen för att genom WTO motsätta sig Sydafrikas och Indiens försök att producera billigt vaccin i större mängder för världens fattiga befolkning.
Splittrade Sverigedemokrater om USA
USA:s nyvalda president fick ett kort positivt omnämnande. Det finns en lång rad av områden där samarbetet kan förnyas, sa Ann Linde, men valet av Biden debatterades inte i riksdagen.
President Trumps uppvigling, som ledde till ockupationen av Kapitolium, kritiserades av Sverigedemokraternas Markus Wiechel. Han medgav oenighet inom partiet, både Demokraterna och Republikanerna i USA har stöd bland partiets politiker och anhängare.
Sverigedemokraternas partitidning har rentav hotat med att också riksdagen i Stockholm kan ockuperas, om politiken fortsätter. Det kallades för utpressning av debattörerna i riksdagen.
Kina: handelssamarbete välkomnas, men inte säkerhetshot
Regeringen bejakar ett utökat handelssamarbete med Kina. Sverige behöver stärka kunskaperna om Kina, sa utrikesminister Ann Linde. Kinas ökande internationella betydelse berör svenska intressen.
– Sverige och EU ser globala utmaningar som klimat, hälsa och en rättvis frihandelsordning, sa ministern.
Samtidigt lovade hon aktioner mot säkerhetshotande verksamhet riktad mot Sverige och svenska företag.
Linde talade om en rak dialog med Kina där mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är centrala delar. Hon uttryckte en särskilt stor oro för det krympande demokratiska utrymmet i Hongkong.
Ryssland kritiserades
Rysslands aggression mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim är oacceptabel, enligt utrikesdeklarationen.
– Brotten mot folkrätten underminerar den europeiska säkerhetsordningen och motiverar fortsatta sanktioner mot Ryssland, sa Ann Linde.
Den svenska regeringen står upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och för varje lands rätt att välja sin säkerhetspolitiska väg, sa Linde. Men hon talade också för diplomati.
– Där vi har gemensamma intressen kan och bör vi samarbeta med Ryssland, till exempel i Östersjöstaternas råd där samarbetet med Ryssland fungerar väl. Samtidigt ser vi med oro på den negativa trenden för mänskliga rättigheter och civilsamhällets utrymme i Ryssland och vi fördömer brott mot internationell rätt och förgiftningsattacker, sa hon.