Snön yr runt i vintersolen, där gruppen står uppställd och tar emot instruktioner från Kari Rönnqvist. De ska träna en inbrytning, att oskadliggöra en misstänkt person som gömmer sig i ett hus. Kari Rönnqvist, som är utbildningschef för Österbottens försvarsdistrikt förklarar hur övningen går till och gruppen lyssnar uppmärksamt.
– I dag kör vi inbrytning med förstärkt patrull – alltså fyra manna patrull, säger Rönnqvist med klar stämma.
De har övat detta förut, men övning ger färdighet och man kan alltid bli säkrare i sin roll.
Militär disciplin – för civila behov
Klädda i kamouflagedräkter och med airsoft-gevär, tar sig gruppen in i den påhittade byggnaden. Epidemin sätter gränser också för hur utbildningarna kan förverkligas.
Även om många av de aktiva i MPK också deltar aktivt i reservutbildningar inom försvarsmakten, är det inget krav att man gjort militärtjänstgöring för att engagera sig i föreningen. Alla 15 år fyllda finländska medborgare kan söka in till kurserna i beredskaps- och säkerhetsfrågor.
– En hel del av våra deltagare är ungdomar – och vi har också ett berömvärt antal kvinnor som deltar i kursutbudet, säger Rönnqvist.
MPK eftersträvar det samma som försvarsministeriet; att ge en militär högkvalitativ beredskap i landet. Men också att skapa ett samhälle, som helt allmänt sett är säkert. Dessutom backar man upp inrikesministeriets strävan att ge samhället en trygghet.
"Vem förlitar du dig på i en krissituation?"
Bland de 1 200 utbildningstillfällen som ordnas varje år så finns allt från överlevnadens grunder till räddningsverksamhet; att ta hand om sig själva, sitt eget hushåll och medmänniskorna i ett bredare perspektiv.
– Om det finns samhällsstörningar, om infrastrukturen inte fungerar, el- och vattenförsörjning. Hur kan man förbereda sig på de frågorna? Och vad borde man tänka på? Och ifall man råkar ut för problem, vad borde man då göra? Så MPK:s kursutbud är egentligen enormt brett, summerar Kari Rönnqvist.
“Det är att uppleva att man kan bidra till någonting större än sig själv”
Kari Rönnqvist
Trots pandemin har föreningen lyckats genomföra sitt kursprogram utan större störningar. Men så är det också exceptionella situationer man övar för. Ifjol utbildades 24 000 kursdeltagare nationellt, så intresset är stort.
– Men jag vet vi brottas med folks dyrbara fritid, med många andra föreningar och fritidssysselsättningar. Men vi gör ju vårt allra yttersta och vårt allra bästa för att erbjuda medborgarna och deltagarna enormt bra kurser, säger Rönnqvist.
Även om Finland levt med ett tryggt samhälle under de senaste decennierna, får man enligt Rönnqvist inte förlita sig på att samhället alltid fungerar klanderfritt.
– Vi lever med omvärlden. Stiger det fram orosmoment i närområdena eller naturkatastrofer, extremväder, så har MPK en väldigt stor sakkunskap och bredd redan nu eftersom vi samverkar med ministerierna och försvarsmakten på en väldigt stor bredd, säger Rönnqvist.
Också barn behöver lära sig att klara sig
Men även om MPK primärt tränar för nödlägen, då samhällets stödfunktioner störs och livet inte rullar på som vanligt, så finns det även nytta för kunskaperna i vardagligare situationer.
Det har man sett på Vestersundsby daghem, där en av grupperna praktiserar utomhuspedagogik. Barn och lärare tillbringar mycket tid ute, oberoende väder. Och olika färdigheter i naturen står på dagordningen.
– Hur vet man om att man fryser, frågar Annika Sandelin av de samlade barnen.
Flera händer sträcks upp, och en diskussion om hur man klarar sig i kallt väder tar vid. Barnen är utbildade i att klara sig ute. De känner sina gränser och har lärt sig att hjälpa varandra då de rör sig ute i skog och mark.
– Det som inspirerat mig mest är beredskapstänket. Plus att jag tilltalas väldigt mycket av att man får testa sig själv fysiskt men också mentalt. Hur man klarar olika situationer och att man tar hand om varandra som grupp och samarbetar, säger Annika Sandelin som är lärare i småbarnspedagogik.
Hon har ett förflutet som idrottare och sysslar ännu med olika sporter, men numera på hobbynivå. Men MPK:s utbildningar har hon kunna använda också för att utveckla sitt jobb.
– Jag brinner för utepedagogiken. Men sedan jag blev mera intresserad av beredskapstänket så har jag tyckt det är bra att ta med det med barnen på ett lekfullt sätt, säger hon.
Flera kvinnor önskas i leden
Annika Sandelin har inte gjort militärtjänstgöringen, och ser det inte som något hinder för att delta i utbildningarna. Med flera kurser bakom sig, tycker hon bara att intresset växer.
– Jag vill gärna se mera kvinnor med. Kanske genom att visa att det går att vara med i MPK fast man inte gjort militärtjänstgöring. Det finns många andra delar och kurser än det militära – utan det finns inom alla områden, säger Annika Sandlin.
Att många som aktiverar sig inom MPK hålls aktiva länge, tar Kari Rönnqvist som ett gott tecken. Själv har han 30 år som aktiv bakom sig. Och förutom hans motivation att lära ut mera om hur samhället kan tryggas vid nödlägen, tycker han också att medborgarna borde tänka på det egna ansvaret att upprätthålla ett fungerande samhället.
– Vi har ju en massa rättigheter, men jag tycker också att vi ska poäntera skyldigheterna. Vi borde bidra med någonting, smått eller stort. För någon kan det handla om att vara juniortränare, någon sitter med i kommunfullmäktige, någon i Röda korset. Det här är mitt sätt att bidra med saker jag känner att jag har koll på – som andra kanske känner att de skulle ha nytt av också. Det är det som driver mig.