Artikeln är över 4 år gammal

Allt fler dödas i Myanmar - militären brutal och nonchalant: "Vi är vana vid sanktioner och har bara få vänner"

Militären i Myanmar använder allt brutalare våld för att slå ned fredliga demonstranter. Våldsamheter förekommer i många olika städer.

Enligt bekräftade uppgifter har över 50 civila - de flesta civiala - dödats av poliser och soldater sedan militärkuppen den 1 februari. Det verkliga antalet dödsoffer är troligen betydligt högre.

I går dödades 38 demonstranter av militären. FN:s specialsändebud i Myanmar, Christine Schraner Burgener, säger att gårdagen var den blodigaste dagen hittills sedan militären avsatte regeringen.

Sociala medier översköljs av bilder och videoklipp som visar hur säkerhetsstyrkor går till attack mot obeväpnade demonstranter och andra civila. Människor blir brutalt slagna och sparkade av soldater som jagar dem. Civila uppges ha blivit beskjutna på nära håll.

Polisen riktar tårgas mot demonstranter i Mandalay, Myanmar
Polisen riktar tårgas mot demonstranter i Mandalay Bild: AFP / Lehtikuva

Polisen har försökt skingra folkmassorna med tårgas medan demonstranterna å sin sida har byggt upp barriärer över stora vägar.

Över 1 700 människor har gripits, bland dem 29 journalister. De gripna anklagas bland annat för att hota den allmänna tryggheten och kan få upp till tre års fängelsestraff.

Trots det tilltagande våldet har demonstranterna ändå återvänt till gatorna för att protestera mot militärens maktövertagande.

Demonstration i Naypyidaw, Myanmar 4.3.2021 med krav på att landets ledare Aung San Suu Kyi ska släppas fri.

FN:s vädjanden och varningar väntas inte få någon större effekt

FN:s säkerhetsråd sammanträder i morgon med anledning av läget i Myanmar.

Någon enstämmig koordinerad aktion från FN;s sida väntas dock inte eftersom två permanenta medlemmar , Kina och Ryssland, med största sannolikhet kommer att lägga in veto.

En del länder överväger nu enskilt att införa sanktioner mot Myanmar.

Och även om säkerhetsrådet vidtar åtgärder bedömer FN:s sändebud Christine Schraner Burgener att det antagligen inte kommer att spela en så stor roll.

Enligt henne har militärledningen reagerat nonchalant på hennes varningar om kommande hårda sanktioner. Militärledningen har sagt att den är van vid sanktioner och att landet har överlevt sådant också i det förflutna.

På varningen om att Myanmar kommer att bli ett isolerat land gavs svaret: "Vi får lära oss att vi har bara ett fåtal vänner".

Demonstration i Naypyidaw,  Myanmar 4.3.2021 med krav på att landets ledare Aung San Suu Kyi ska släppas fri.
Demonstration i Naypyidaw, Myanmar 4.3.2021 med krav på att landets ledare Aung San Suu Kyi ska släppas fri. Bild: AFP / Lehtikuva

Militärkuppen omkullkastade en mer demokratisk väg

Militärkuppen har omkullkastat de långsamma steg mot demokrati som har tagits under de senaste åren i Myanmar.

Före den mer demokratiska utvecklingen hade Myanmar i fem decennier tvingats leva under ett strikt militärstyre. Då var landet isolerat och utsattes för sanktioner av omvärlden.

Generalerna började dock småningom lösa upp sitt grepp vilket kulminerade i att Aung San Suu Kyi fick makten i ett val som hölls 2015. Det internationella samfundet reagerade då med att avlägsna restriktioner och började investera i Myanmar.

Militärkuppen och det våld som riktas mot demonstranterna har nu gjort slut på det här spirande hoppet om en demokratisk utveckling.

Källor: Reuters, AFP