För Benjamin Rosenlund är kontakt med psykiatrin inget nytt, han har gått i terapi under majoriteten av sitt liv. Efter en paus från terapin för två år sedan märkte han snabbt att han behövde uppsöka vård igen.
Och Rosenlund är inte ensam om det.
Allt fler män under 45 år söker hjälp för psykisk ohälsa. Antalet män som fick rehabiliterande psykoterapi från FPA steg med 370 procent under 2010-talet och pandemin kan leda till att ännu fler söker vård.
– Jag började utveckla ätstörningar och min depression banade ner i sömnlöshet, förkrossade ångest och panikattacker. Jag började också få maniska episoder och förlorade förmågan att jobba och blev utmattad, säger Rosenlund.
Rosenlund säger att han har haft tur som har en vänkrets som uppmuntrar och stöder honom när han behöver det.
"Stigmatiseringen mindre - skammen kommer inifrån"
Stigmatiseringen kring psykisk ohälsa är mindre nu än tidigare, tror Rosenlund, men säger att skammen ofta också kommer inifrån.
– Den kommer också inifrån, från en själv. Det fortfarande finns en manlig stereotyp, att man inte får vara svag eller sårbar, och fast man kanske inte alltid vill medge det så finns den alltid där och påverkar.
Lättare att söka vård när många mår dåligt
Under det 2010-talet sökte allt fler män vård för psykisk ohälsa. År 2011 fick knappt 2000 män under 45 år rehabiliterande psykoterapi från FPA, under hela decenniet växte antalet stadigt och år 2020 fick över 9000 män samma typ av vård.
Eira Roos jobbar som läkare vid läkarcentralen Aava och har märkt att det är allt fler män som söker sig till mottagningen.
– Jag tror att unga män har lättare att tala om, och känna i igen, sina känslor. Vi talar mer om psykisk ohälsa i dag vilket gör att folk vågar ta kontakt, säger Roos.
Pandemin har många upplevt som en väldigt svår tid. Att det ofta rapporterats om psykiskt illamående det senaste året har gjort att tröskeln för att söka hjälp har sänkts, säger Roos.
– Det är mer acceptabelt nu eftersom många har det kämpigt just nu. Det är naturligtvis inte enda anledning, men det kan vara avgörande för att man väljer att söka vård just nu.
Enligt Roos kan inställningen till att ta med kontakt psykiatrin ännu vara olika mellan generationerna, men påpekar att man inte får generalisera för mycket.
– Ofta när vi talar om män talar vi om extremer, antingen vågar man vara helt öppen eller så är man tyst och tillbakadragen. Verkligheten är mer komplicerad än så, men överlag märker jag att äldre män har svårare att tala om saker som tynger dem.
Fortfarande ett stort mörkertal
Saskia Öhman är överläkare på ungdomsmottagningen i Helsingfors. Hon har också sett att det kommer fler pojkar och unga män till mottagningen, men fortfarande är majoriteten flickor.
Även om antalet män som får rehabiliterande psykoterapi från FPA är könsfördelning den samma som den var för 10 år sedan. Män utgör bara en femtedel av mottagarna.
– Jag har funderat mycket på varför det är fler kvinnor än män som går den typen av terapi. Är det så att det inte finns tillräckligt med information eller vill män hellre ha en mer fokuserad terapiform? Rehabiliterande psykoterapi som det handlar om från FPA är en långvarig terapiform, man kan få stöd i upptill tre år, säger Öhman.
Det stigma som finns kring psykisk ohälsa kan i värsta fall göra att man inte uppsöker den vård man behöver. Något som Öhman också tror kan vara en orsak till den skeva könsfördelningen.
– Stigmatisering kan se olika ut beroende på sjukdomar och symptom. Det finns olika fördomar mot psykos, utbrändhet och ångest. Hos vissa kan det finnas en stor rädsla eller oro för stigmatisering. Vad händer om jag berättar om mitt mående till familjen eller åt kompisar eller på jobbet. Den oron kan i värsta fall göra att man döljer sina problem och inte söker den hjälpen som kanske skulle behöva, vilket i längden kan leda till att situationen blir ännu värre.
Kvinnor mår inte sämre i en så stor utstäckning att den skulle förklara skillnaderna, säger Roos.
– Affektiva störningar, som depression till exempel, och ångest är något vanligare bland kvinnor, men jag tvivlar inte på att det är många män som är underdiagnostiserade.
Uppmanar andra att söka hjälp
– Att leva med depression har för mig varit en viss gråhet som tynger ner mig konstant och som suger livet ur allting. Jag brukar förklara det som att du ser på en dålig serie du inte bryr dig om, men hela ditt liv är den dåliga serien, säger Benjamin Rosenlund.
Samtal med psykologer har hjälpt honom utveckla viktiga färdigheter för att må bättre.
– Terapin kan hjälpa en att utveckla förmågan till självrannsakan och att förstå sig själv.
Även om att det kan vara svårt att erkänna att man är i behov av vård uppmanar han män att göra det.
– Att söka hjälp är absolut inte svagt, det kanske låter som en kliché men det är sant. Det kan också ta sin tid hela den här processen, det är en byråkratisk process men den är värt det.
– Man ska också komma ihåg att ens illamående inte definierar en.