Sommaren 2017 flyttade Konsta Vahter från S:t Michel till Nystad. Han hade precis avslutat sina studier på eltekniklinjen när han fick jobb på bilfabriken i Nystad.
När Vahter anlände till Nystad hade Valmet Automotive nyligen inlett den största rekryteringsvågen i företagets historia. På bara några år lockades tusentals nyanställda från hela Finland till fabriken.
Samtidigt började också tre av Konsta Vahters vänner arbeta vid bilfabriken. Två av dem har nu återvänt till hemstaden, men Konsta Vahter blev kvar.
- Den första tiden kändes arbetstakten i fabriken otroligt hetsig. Jag hade föreställt mig att det bara såg ut på det viset i länder som Kina. Efter att tag blev det ändå lättare, i takt med att man lärde sig procedurerna, säger Vahter.
Liksom Konsta var de flesta nyanställda i 20-årsåldern, och de stannade inte länge på fabriken. En del åkte tillbaka till hemtrakten, andra till armén eller för att studera.
Hårt jobb vid löpande bandet
Enligt Vahter var arbetsförhållandena på bilfabriken ett hett samtalsämne bland de nyanställda. Många ungdomar blev förvånade över hur svårt det är att arbeta vid ett transportband.
- Det är ett monotont arbete. Du upprepar hela tiden samma rörelse, och lägger fast samma delar i bilproduktionen varje dag, säger Vahter.
Många saknar arbetserfarenhet
Harri Melin, som är professor i sociologi vid Tammerfors universitet, har studerat arbetslivet inom fordonsindustrin i mer än 30 år. Enligt honom har det alltid har varit svårt att behålla anställda. Det går hela vägen tillbaka till Henry Fords dagar som bilfabrikant i början av 1900-talet.
- När Ford ville anställa 1 000 nya arbetare på permanent basis var han tvungen att rekrytera cirka 20 000 personer. Redan då var personalomsättningen inom fordonsindustrin mycket hög och ingen betydande förändring har skett sedan dess, säger Melin.
Den stora personalomsättningen vid bilfabriken i Nystad kan enligt Melin förklaras av arbetets monotona karaktär, lönenivån och bristen på prisvärda hyresbostäder i staden.
Konsta Vahter tror att en annan av anledningarna till att många lämnar fabriksarbetet är att Nystad är en liten stad med få evenemang och saker att göra. På vintern är det ännu tystare i staden, säger Vahter.
Själv har jag ändå trivts i Nystad. Speciellt på sommaren är det ett trevligt ställe.
Konsta Vahter, fabriksarbetare
Långa arbetspendlingar kan vara uttröttande
Jouni Varjonen är förtroendeman för bilfabriken i Nystad. Han har arbetat på fabriken i 42 år, och säger i likhet med Harri Melin att det är det monotona i arbetet som ofta kommer som en överraskning för unga arbetstagare.
- Det är samma arbetssysslor dag ut och dag in. Visst kan det bli påfrestande för somliga, säger Varjonen.
Varjonen berättar också att många anställda pendlar till jobbet från Björneborg, Åbo och andra närliggande städer. Bara från Åbo reser det dagligen 200-300 anställda till fabriken i Nystad. För många blir de långa arbetsresorna för tunga.
- För att komma till jobbet när skiftet börjar klockan sex på morgonen måste du stiga upp klockan tre på natten ifall du tar bussen från Åbo. Sedan är du inte hemma förrän fyra eller fem på eftermiddagen, säger Varjonen.
Professor Harri Melin tror att en viktig anledning till att många anställda valt att lämna bilfabriken också har varit hemlängtan.
- De som flyttar till Nystad från andra delar av landet för att jobba vid bilfabriken saknar ofta supportnätverk i form av vänner och familj, säger Melin.
Riku Aalto, som är ordförande för Industrifacket, har själv arbetat vid bilfabriken i Nystad under en sjuårsperiod. Han säger också att det tunga skiftarbetet är en av de främsta orsakerna till arbetskraftsomsättningen. Det är inte ett jobb som passar för alla.
- När jag jobbade vid fabriken skötte jag monteringen av vindrutor. När man hade monterat 120 vindrutor om dagen och gjort detta vecka efter vecka så blev det nog tungt till slut, säger Aalto.
Aalto tror att omsättningen i anställda vid bilfabriken i Nystad kan vara större än genomsnittet för industrianläggningar i samma storlekskategori.
Armén, jobb och studier lockar
Valmet Automotives peronalchef Tomi Salo håller inte med.
- Vi ligger nog närmare genomsnittet än vad man kan tro. Det är en myt att vi skulle ha en speciellt hög personalomsättning.
Enligt Salo lyckas fabriken bra med att hålla kvar sina anställda. Han säger ändå att det finns några återkommande orsaker bakom att anställda vill lämna fabriken.
- Många kommer till oss utan tidigare arbetserfarenhet, och vi har heller inget grundläggande utbildningskrav. De som kommer till oss är ofta i tjugoårsåldern och här för att arbeta några år. Sedan tar de sig vidare för att jobba någon annanstans, börja studera eller göra militärtjänstgöring.
Att ta reda på den verkliga orsaken till varför anställda vill lämna fabriken är svårt, eftersom ingen för ordentlig statistik över arbetskraftsomsättning i Finland. En jämförelse mellan olika företag är därför mer eller mindre omöjlig.
Finlands Näringsliv EK undersökte ändå arbetskraftomsättningen 2018. Vid den tiden var personalomsättningen i industrisektorn mindre än 15 procent per år.
Enligt Valmet Automotives uttalande till Yle har deras månadsomsättning i genomsnitt varit 2,2 procent under samma tidsperiod som undersökningen gjordes. På årsbasis betyder det 26,4 procent, vilket innebär att omsättningen skulle ha varit betydligt högre än branschgenomsnittet.
När omsättningen var som värst lämnade 100 anställda i månaden fabriken i Nystad.
Sedan dess har personalomsättningen minskat. År 2019 var bilfabrikens omsättning 1,95 procent per månad och 2020 var den 1,3 procent. Årligen betyder det en omsättning på ungefär 15,6 procent.
- Det handlar inte längre om att stanna på samma arbetsplats i 40 år. Attityderna till arbetslivet håller på att förändras, speciellt bland unga, säger Tomi Salo.
Enligt arbetslivsforskare Harri Melin stämmer det ändå inte att arbetskarriärerna håller på att förkortas.
- Snarare har vi sett en motsatt trend, mot längre arbetskarriärer, säger Melin.
Nedtryckande atmosfär i bilfabriken
Just nu är Konsta Vahter ledig från arbetet vid bildfabriken på grund av studier.
- Jag tror att en stor orsak till att anställda inte stannar är att arbetsgivaren inte aktivt behöver jobba för att förbättra de anställdas situation. De är medvetna om att fler arbetstagare alltid finns redo att ersätta de som vill bort, säger Vahter.
Enligt Vahter är atmosfären i bilfabriken nedtryckande, och de anställda behandlas ibland nedsättande på arbetsplatsen.
Om du kommer med ett förbättringsförslag, är svaret att du kan söka dig vidare ifall du inte gillar läget.
Konsta Vahter, fabriksarbetare
Yle har utan framgång försökt nå andra fabriksarbetare för att höra mera om bilfabrikens atmosfär. Enligt en långtidsanställd har anställda förbjudits att prata om fabriksfrågor med media.
Professor Harri Melin vid Tammerfors universitet säger att han känner igen det som Konsta Vaher berättar om atmosfären i bilfabriken i Nystad.
- Man hör sällan anställda uttala sig om förhållandena vid fabriken. Organisationen och ledningsstilen verkar vara av den gamla skolan, säger Melin.
Forskningsprojektet Duunarit startade förra hösten vid Tammerfors universitet. Nystads bilverkstad valdes ut som en av forskningsplatserna. Valmet Automotive beviljade däremot inte forskningstillstånd, och tillät inte heller forskarna att komma in i anläggningen.
- De intervjuer vi har gjort med anställda visar att de känner sig tvungna att acceptera arbetsförhållandena. De liknar i mångt och mycket Vahters erfarenheter, säger Melin.
Förnekar uppgifterna om dåliga arbetsförhållanden
Valmet Automotives personalchef Tomi Salo förnekar att anställda skulle bli dåligt behandlade vid bilfabriken.
- Det stämmer inte. Vi försöker göra saker för att förbättra de anställdas arbetsvardag. Sen har vi också 3 500 anställda, och åsikterna kring det här skiljer sig nog betydligt beroende på vem man frågar, säger Salo.
På vilket sätt försöker ni få anställda att stanna längre vid bilfabriken?
- Vi erbjuder goda arbetsmöjligheter för unga, och för branschbytare. Det är naivt att försöka få alla att stanna i 40 år vid fabriken, säger Tomi Salo.
Artikeln baserar sig på Uudenkaupungin autotehtaalla väki on vaihtunut tiuhaan, kun nuoret uupuvat liukuhihnalle – uudistusehdotuksiin tyly vastaus työntekijöille: "Voit sitten lähteä meneen" skriven av Yrjö Hjelt. Översättningen är gjord av Carl Fahllund.