Avsikten var som vanligt att den 25 mars ordna stora demonstrationer runt om i Belarus. Planerna gick delvis i stöpet och alla stora massmöten sköts upp till lördagen den 27 mars.
På torsdagen förekom demonstrationer på många håll, och som vanligt slog milisen och soldater till. Många demonstranter greps och många misshandlades.
På kvällen ordnades det fyrverkerier bland annat i Minsk. Fyrverkerierna var ett uttryck för frihetslängtan och motstånd mot president Aeksandr Lukasjenkos regim.
Frihetens dag med återklang från 1918
Lördagen väntas bli en aktiv dag för dem som vill se ett maktskifte i Belarus, och myndigheterna har redan laddat upp genom att kalla in extra personal till milisen och köra fram transportfordon för sådana som milisen kommer att gripa.
Den 25 mars har redan under många år varit dagen för årliga stordemonstrationer. Dagen går under namnet ”Frihetens dag”.
Just den dagen är vald eftersom det var den 25 mars 1918 som Belarus första gången blev en självständig stat.
Då togs den röd-vita flaggan, som demonstranterna nu har som sin symbol, i bruk. Självständigheten blev kort, redan två år senare tog Sovjetunionen makten över Belarus.
Nya hårda lagar ska skrämma oppositionella
Enligt den senaste förändringen av de belarusiska lagarna om brott är det förbjudet att använda den röd-vita flaggan och andra symboler som anses vara tecken på politisk opposition.
Också så enkla sympatiyttringar som signaler från bilar till stöd för demonstranter är nu olagliga. Bilister som signalerar kan förlora körkortet.
Föräldrar vars barn deltar i demonstrationer kan också ställas till svars, och alla slag av böter för att ha deltagit i olagliga demonstrationer har höjts.
Våldet mot demonstranterna går ostraffat
Sedan protesterna började i augusti i fjol har över hundra åtal väckts i fall där demonstranter sägs ha brukat våld mot miliser eller annan personal inom inrikesministeriet.
Efter åtal i 109 fall där 147 personer ställs till svars har domar fällts för 100 personer. Av dem dömdes 67 till fängelse och 33 till husarrest.
Bland de dömda finns en 21-årig student vid fakulteten för radiofysik och datateknik vid det statliga universitetet i Minsk.
Mannen anklagades för att ha kastat sten mot en milisman. Det framgick inte om stenen hade träffat. Studentens straff är fyra år i fängelse.
En arkitekt i Minsk dömdes i sin tur till tre år i husarrest för att han hade gått med i en olaglig demonstration i november i fjol. Demonstrationen hölls till minnet av Roman Bondarenko som dog efter att ha blivit misshandlad under en demonstration i Minsk. Sedan augusti i fjol har tusentals anklagelser och anmälningar lämnats in mot miliser och soldater som har misshandlat och torterat demonstranter.
Åtal har hittills inte väckts, och följaktligen har inga rättegångar hållits, i ett enda av de fallen.
Motståndet ser ut att fortsätta
Trots alla gripanden, alla godtyckliga fängelsedomar, alla fall av misshandel och till och med fall där demonstranter har dödats fortsätter en stor del av folket sitt motstånd.
Lördagens demonstrationer ger en fingervisning om hur stark oppositionslusten är. På sociala medier är aktiviteten fortfarande stor, nu återstår att se om den är det också på gatorna.
Missmodet verkar emellertid öka eftersom inget ser ut att fälla president Lukasjenko som själv har sagt att han avgår först då landet har en ny författning.
Då den är klar ska det ordnas ett nytt presidentval där Lukasjenko enligt egen utsago inte ställer upp.