Artikeln är över 4 år gammal

Åländska styrkelegendaren Ove Lehto är en statistiknörd som bokför gräsklipparens bensinförbrukning – aldrig haft tränare, träningsprogram eller skador: "Det är lite unikt"

Han har 28 åländska mästerskap i kula, VM- och EM-guld samt nästan 30 FM-titlar i styrkelyft och bänkpress. Allt systematiskt dokumenterat i hans statistikarkiv. Trots att den åländska styrkeikonen närmar sig 50 år är han inte färdig än. Drömmen om fler titlar lever stark.

Vintern har släppt greppet om de åländska öarna. Snön som täckt marken har smultit bort men vinden blåser fortfarande råkall.

Ett grått dis har lagt sig över fälten i Emkarby, Finström en dryg halvtimmes bilväg norrut från Mariehamn. Endast de röda husen längs landsvägen sätter färg på landskapet.

"Varning för kraftfullt område" står det på porten utanför huset där en av Ålands starkaste män tar emot oss. Ja, i några repriser har han faktiskt varit världens starkaste man.

Ove Lehto har gjort en imponerande karriär i styrkelyft och bänkpress. Han har lämnat ett stort fotspår i finländsk och framför allt åländsk idrottshistoria.

Men karriären är inte över än, trots att han är 49 år.

– Rekord och siffror har alltid drivit mig. Men om nån då jag började hade sagt att jag skulle nå de här framgångarna… Det är helt overkligt. Nej, nej, det är över alla förväntningar och mer därtill.

Se Sportlivs minidokumentär om Ove Lehto i klippet nedan:

Skulle bli friidrottare

Ove Lehto nappar en kvast med sig och traskar tvärs över gården till åkerkanten bakom huset. Där har han en självbyggd kulring som han sopar ren från slask. Han greppar tag i kulan och stöter den i en båge över den våta gräsmattan.

Det var friidrottare han egentligen skulle bli. När han insåg vad det skulle krävts för att ta sig till toppen kom han ändå på andra tankar. Men det var friidrottens kastgrenar som lade grunden för styrkeintresset.

I många år var friidrotten hans mest framgångsrika gren. På meritlistan finns en imponerande segersvit, eller vad sägs om 28 åländska mästerskap på raken! Ett rekord som garanterat kommer att stå sig länge.

Ove Lehto tar ansats för att stöta iväg kulan i kulringen

Jag hade siktet på 30 mästerskap i rad. Kanske man borde ställa upp ett par gånger till

Friidrotten kom att spela en viktig roll i många år trots att fokuset började skifta mot en karriär inom kraftsporter. Fascinationen för att bli starkare växte och när Lehto första gången vandrade in i ett gym var han såld.

– Jag fastnade direkt!

Det som fascinerade var att det så enkelt gick att se utvecklingen. Mer vikt på stången gav starkare muskler. Han har alltid sporrats av att exakt kunna se sin utveckling i rena siffror.

Det här med siffror har överlag varit en viktig morot i Oves karriär, men det återkommer vi till närmare senare.

I många år gick styrkelyft hand i hand med kulstötningen. På vintern blev det mer styrketräning och på sommaren mer mångsidig friidrottsträning. Ett upplägg som han fortsättningsvis följer trots att han inte tävlat i kula på flera år.

– Jag tror att det att jag gjort något annat på sommaren gjort att jag blivit så bra i styrkelyft och att jag hållit ihop i så här många år.

Ove Lehto har minsann gått sin egen väg mot världstoppen i styrkelyft.

Den hemgjorda modellen

Ove vandrar in i sitt eget gym hemma på gården och börjar värma upp. Väggarna i salen är prydda med pokaler, medaljer, plakat och diplom. Spännvidden sträcker sig från år 1994 till dags dato.

Här finns en lång rad med FM-guld och SFI-mästerskapstitlar, men också VM- och EM-guldmedaljer. Styrkekarriären har pågått i ofattbara 30 år och är inte slut än.

Hemligheten bakom framgången är allt annat än vetenskaplig eller konventionell.

– Jag har aldrig haft en tränare utan hela tiden kört enligt eget huvud och egna metoder. Jag har aldrig heller haft ett skrivet program utan bara tränat enligt hur kroppen känns. Det är kanske lite unikt.

Ove Lehto firar segern med att höja armarna.

Jag har inte tränat hårdast av alla, men kanske smartast eftersom jag lyckats hålla mig hel

Optimala styrketräningsscheman eller näringslära på molekylnivå är inget som intresserat. Nyckeln ligger i kontinuiteten.

– Jag har aldrig haft några avbrott och en orsak till det är att jag hållit mig skadefri. Då måste man ju ha gjort något rätt. Annars hade man nog gått sönder på alla dessa år.

Träningsbelastningen har Lehto hållit på en nivå där han låtit känslan styra. Om kroppen har känts sliten har han lättat på träningen.

– I all enkelhet är en förutsättning för att kunna hålla på och nå framgång det att man hålls hel, för går du sönder kan allting vara borta.

Ove Lehto pressar upp tyngderna.
Bild: Patric Westerlund / Yle

Åländsk styrkepionjär

Lehto lastar vikter på stången och lägger sig på bänken för att göra ett pass i bänkpress. Bänkpress är skonsammare mot kroppen än knäböj och marklyft. Men det är i styrkelyft – som omfattar alla tre – som de stora framgångarna kommit.

När Lehto som ung grabb skrev sig in i Ålands Kraftsportklubb, ÅKK, visste ingen vilket lyft grenen skulle få på ön. Verksamhet höll på att dö ut och klubben riskerade nedläggning. Med Lehto i spetsen banade en ny generation väg för en sällan skådad styrkeboom.

Lehto var den första ålänningen att delta i en bänkpresstävling. Året var 1994 då 22-åringen deltog i junior-FM. Det blev guld genast i första försöket. FM-guldet följdes upp av ett junior-VM-silver.

Efter det startade en svårslagen svit där Lehto dominerade den inhemska styrkelyftscenen i många år.

– Första året jag ställde upp i FM blev det brons, följande år guld – och sen vann jag 17 år i rad.

Det var en ära att få vinna över honom. En legendar som vunnit allt.

Fredrik Smulter

Inspirerade av framgångarna lockades allt fler till sporten på Åland. Med Lehto som den drivande kraften var klubben plötsligt en av de största i Finland. Talanger som Kenneth Sandvik följde i Lehtos fotspår och skördade fler framgångar till ÅKK.

– När jag började var Ove ledstjärnan. Han banade vägen och uppmuntrade alla till att tävla. Det blev en jätteboom av det hela, säger den sjufaldige bänkpressvärldsmästaren Sandvik.

ÅKK har även klarat sig fint internationellt. Förutom Sandvik har också Lehto själv bland annat VM-guld och EM-guld i både styrkelyft och bänkpress. Nationellt har klubben totalt samlat ihop över 70 FM-guld, varav 28 genom Lehto.

– Ove har haft en central roll i klubben. Oberoende om han kommer att köra i 5 eller 25 år till så lämnar han ett stort avtryck efter sig i åländsk och finsk idrottshistoria, säger Sandvik.

kenneth sandvik, fredrik smulter och ove lehto. FM i bänkpress 2015
Den urstarka finlandsvenska trion. Kenneth Sandvik (t.v.) och Fredrik Smulter har gått i Ove Lehtos fotspår. Bild: Yle

Även Fredrik Smulter öser beröm och högaktning över Lehto. "Tjuren från Malax" tävlade både med och mot sin idol under många år.

– Ove var min förebild under hela karriären. Han var bäst då jag började och under många år därefter. Hans mångsidiga styrka och goda tävlingshuvud imponerade på mig.

– Det var en ära att få vinna över honom. En legendar som vunnit allt. Att han ännu håller på och kan hålla en så hög nivå imponerar, säger Smulter om sin medtävlare och gode vän.

Den seger som Ove Lehto själv minns bäst är VM-guldet i bänkpress 2017. Då satt han sitt personliga bänkrekord 385 kilogram.

– Det var en otroligt skön seger. Det skulle ju inte vara möjligt. Jag lyfte mest av alla och var 45 år. Det var en riktig smäll.

Obotlig statistikentusiast

Det knackar på gymdörren. In kommer sambon Sandra Lönn, också hon framgångsrik styrkelyftare. Hon bär på en enorm hög med häften och mappar, och ställer dem på skrivbordet i hörnet av gymmet.

Lehto öppnar häftet överst i högen och börjar skriva.

– Min träningsdagbok, förklarar han.

Ove är helt obotlig med statistikföringen. Han bokför allt.

Sandra Lönn

Lehto har i alla år noggrant skrivit upp all träning och alla resultat han gjort. I andra mappar finns varenda en tävling noggrant antecknad. Hur mycket han lyft, vad han vägt, vilken placeringen blev, när och var tävlingen ordnats och hur det känts.

– Jag har alltid fascinerats av siffror och statistik. De har drivit mig till att hela tiden förbättra mina resultat.

Styrkelyftaren Ove Lehto sitter och lutar sig mot en skivstång i gymmet.
Bild: Yle/Magnus Eklöv

På datorn visar det sig att Lehto har en ännu mer noggrann statistik. Där finns alla rekordlyft, listor med de tio bästa resultaten i varje moment, vilket år de är satta och var. Rekorden har också alltid varit viktigare för Lehto än titlarna.

– Jag har sämre statistik över mina titlar än mina rekord. Men då jag är på ett FM eller VM så vill jag såklart vinna, men då har det viktiga ändå varit en siffra – att vinna så många i rad som möjligt, skrattar Lehto.

Sandra stämmer in.

– Ove är helt obotlig med statistikföringen. Han bokför allt. Han har till och med gjort statistik på hur mycket bensin det går åt i gräsklipparen, berättar sambon.

– Siffror är min stora hobby vid sidan om idrotten, fyller Lehto stolt i.

Lehto står i kulringen hemma på gården i en röd rock och med en kvast i handen

Jag känner mig fortfarande motiverad att jaga nya titlar, men åldern gör att det blir svårare hela tiden

Det här med att bokföra resultat och rekord och hålla koll på de egna prestationerna visar sig komma väl till pass. Efter besöket hemma hos Lehto hör han av sig och vill rätta vad han sagt i Sportlivs intervju.

– Jag kollade statistiken och jag har faktiskt 28 åländska mästerskap på raken och inte 27 som jag felaktigt mindes under intervjun. Tur att man har allt uppskrivet så man kan kolla när minnet sviker!

Kraftikonen är inte klar än

Trots att Ove Lehto nästa år fyller 50 fortsätter karriären. Drömmen om fler titlar lever, även om åldern börjar kännas i den kraftiga kroppen.

Nu gäller det att i ännu högre grad än tidigare anpassa träningen enligt känslan. Kroppen återhämtar sig långsammare med åldern och risken för skador ökar, så Lehto måste värma upp mer och vara försiktigare än tidigare.

– Jag kan inte ta i på samma sätt som då jag var yngre och de jättetunga maxlyften får jag nog skippa, säger Lehto som har fått inse att de personliga rekordåren börjar vara över.

– Det har varit jobbigt att mentalt godkänna det faktum att jag troligtvis inte mera gör nya rekord. Nu försöker jag hålla kvar min nivå så länge som möjligt, sega ut kurvan åt andra hållet så den inte faller så snabbt.

När 50-strecket närmar sig blir den stora utmaningen att inte heller framöver dra på sig skador, för då är karriären definitivt över. Än så länge har han inga planer på att lägga av.

– Själv tycker jag det känns overkligt att jag snart är 50. Jag känner mig inte så gammal. Men jag har fortfarande målsättningar och vet att jag har många bra tävlingar kvar i kroppen. Bara jag håller mig hel ska det nog bli några titlar till.