USA:s president Joe Biden driver på en stor internationell skattereform som inbegriper en global miniminivå för beskattning av företag. Reformerna berör en av kärnorna i staters suveränitet och är därför knappast lätt att genomdriva. Näringslivet EK ser risker med reformen.
I åratal har man förhandlat om ett nytt regelverk för bolagsskatter inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, som Finland också är medlem av. Den komplicerade helheten går långsamt framåt eftersom hela 135 stater tvistar om så pass heliga frågor som rätten att bestämma om skatteprocenter.
- Om förhandlingarna leder till resultat, är det fråga om en anmärkningsvärd reform som givetvis också påverkar Finland, säger Jaana Mikkola på Finansministeriet.
Mikkola håller i trådarna för Finansministeriets del i frågan. Hon är försiktig i sina uttalanden eftersom förhandlingarna fortfarande pågår.
- En målsättning är att nå ett globalt samförstånd, så att stater inte agerar ensidigt till exempel genom att upprätta egna riktade skatter mot specifika sektorer.
Den internationella finanspressen har slagit upp stort att den nya administrationen i USA flaggar för en reform, vilket innebär en U-sväng från den linje Donald Trump representerade.
- USA är en av många stater med i förhandlingarna, men nu har vi läst i medier att Biden har presenterat egna önskemål i frågan, säger Mikkola
Biden vill ha skatter
USA är ändå inte vilken stat som helst. Storleken på USA:s ekonomi är enorm. Nu ska USA med sina stora stimulanspaket också hosta i gång hela världsekonomin efter coronaviruset. Många av bolagen som förhandlingarna berör är också amerikanska.
Det är också de amerikanska så kallade teknologijättarnas framgång som är en stor orsak till att ett behov för ett nytt internationellt regelverk uppkommit.
Digitaliseringen, som utgör en central komponent av det vi kallar globaliseringen, har utmanat statens suveränitet på den här punkten.
Globala koncerner kan ha sitt huvudkontor i ett land där de beskattas, samtidigt som de gör stora vinster i helt andra länder - eller marknadsområden som de också kallas.
- Inom OECD har man sett att det att bolagen kan göra vinst någonstans utan fysisk närvaro, kräver att man förhandlar kring en internationell modell för beskattningen, säger Mikkola.
Men lätt blir det inte nu heller. Att håva in skatteintäkter är ett uppdrag som stater brukar ta på största allvar. Men lika viktig är själva rätten att självständigt ha rätt att beskatta - och bestämma hur mycket som beskattas.
Hur stor ska skatteprocenten vara?
Rätten att driva in skatter är alltså en av kärnorna i statens suveränitet. De här skatteintäkterna används för att finansiera stora delar av de mer eller mindre omfattande välfärdsstater som existerar i moderna samhällen.
Samtidigt konkurrerar stater om de multinationella bolagens gunst så att de ska etablera sig just på deras marknadsområde.
För att göra det, använder många stater skattenivån som en konkurrensfördel. Irland, där Google har ett stort kontor, uppbär endast 12,5 procent i samfundsskatt.
I Finland är motsvarande nivå 20 procent. Situationen har länge befarats leda till ett “race to the bottom”-fenomen, där konkurrensen om bolagens gunst driver ner skatteprocenter, vilket i sin tur kan betyda att statens förmåga att finansiera till exempel hälsovård och utbildning, minskar.
Kritikerna av det nuvarande systemet hävdar också, att ett fragmenterat internationellt beskattningssystem gynnar stora företag, som kan förflytta sina vinster enligt vad som är mest gynnsamt. Det i sin tur gör att lokala företag beskattas hårdare än stora multinationella bolag.
De som förespråkar skattekonkurrensen, brukar hävda, att investeringarna skapar arbetsplatser och ökar den ekonomiska aktiviteten.
OECD: Stater går miste om miljarder
OECD, en mellanstatlig organisation för ekonomiskt samarbete, har dock räknat att stater förlorar mellan 100 och 240 miljarder euro på årsnivå på grund av att det nuvarande regelverket inte är tillräckligt heltäckande.
Men ekonomer på till exempel IMF säger också att det inte exakt går att räkna ut den totala kostnaden: högre skatter kan ge mer intäkter av de företag som finns i landet, men samtidigt kan lägre skatter locka investeringar som i sin tur genererar intäkter.
De här två faktorerna - beskattningsrätten och nivån på samfundsskatten - har givit upphov till tvister mellan stater. Frankrike och Storbritannien har till exempel infört specifika skatter riktade mot teknologiföretag som är verksamma på deras marknader.
De här företagen har ofta sin bas i USA. Det är kanske därför inte så förvånande, att USA tidigare stretat emot striktare internationell reglering. Men frågan kan också vändas så, att en gemensam nivå skulle motverka just dessa riktade åtgärder.
Joe Biden verkar resonera att det finns mer att vinna på samarbete och drog tillbaka det amerikanska vetot i frågan om att skapa överstatligt beskattningsrätt. Därtill öppnade han för diskussion om en internationell minimiskattenivå på bolag, som han föreslog kunde ligga på 21 procent.
EK: Nuvarande systemet föråldrat
Penna Urrila på Finlands näringsliv EK säger att det i sig är välkommet att det pågår förhandlingar. Det nuvarande regelverket är föråldrat, menar han. Samtidigt inbegriper processen vissa risker för Finland.
- Det skulle med stor sannolikhet betyda att Finland skulle gå miste om skatteintäkter på finländska multinationella bolag. I folkrika länder som Indien och Kina argumenterar man nämligen att de här bolagen gör främst vinst på deras marknader trots att huvudkontoret ligger i Finland.
När det gäller en möjlig miniminivå på bolagsskatten, tror Urrila det blir fråga om svåra förhandlingar. För Finlands del skulle konsekvenserna inte vara så stora.
- Det kunde ändå bidra till att stävja den aggressiva skattekonkurrensen som vissa länder sysslar med.
Jaana Mikkola å sin sida säger det är svårt att helt räkna ut hur utfallet skulle bli för Finlands del. Matematiken är komplicerad och enligt henne finns ännu inte någon konkret procent att ta ställning till i förhandlingarna.