Det kombinerade p-pillret har länge varit ett av de populäraste preventivmedlen i Finland. Men preparatet lider av ett tveksamt rykte och har förlorat många unga användare till andra preventivmedel.
År 1962 knaprade man i sig de första kombinerade p-pillren i Finland. Det dåtida p-pillret var en hormonbomb med mängder av biverkningar, samtidigt som det var banbrytande för kvinnans sexuella frihet och reproduktiva självbestämmanderätt. Nu kunde kvinnan själv bestämma när hon ville bli gravid.
Det kombinerade p-pillret är än idag ett av de mest använda preventivmedlen bland kvinnor i Finland. Hormonnivåerna är lägre och biverkningarna lindrigare än på 60-talet, medan skyddet mot graviditet fortfarande är mycket högt.
Men under 2000-talet har det kombinerade p-pillrets popularitet dalat.
Fimeas läkemedelsstatistik visar att år 2000 konsumerades närmare 220 000 dagliga doser av kombinerade p-piller. År 2019 var antalet dagliga doser mindre än 150 000.
Befolkningsförbundet har i forskningsprojektet FINSEX, som forskar i finländares sexliv, noterat att det är särskilt bland unga kvinnor, alltså p-pillrets största målgrupp, som användningen minskat. År 2007 använde 47 % av tillfrågade kvinnor under 35 år p-piller. År 2015 använde 40 % av tillfrågade kvinnor p-piller. Användningen av kondom och spiral hade däremot ökat.
“P-pillret är absolut inte någonting för alla”
20-åriga Julia Halttunen är en av dem som valt att inte använda kombinerade p-piller. Hon var 16 år gammal då hon för första gången gick till preventivrådgivningen i Borgå för att diskutera preventivmedel.
– Då var det p-piller som de föreslog för mig tills de frågade mig om det finns hjärt- eller kärlsjukdomar i släkten. Jag var osäker och då berättade de genast om risken för blodpropp. Det var första gången jag hörde talas om det.
Då blev Halttunen orolig.
– Jag började fundera på hur alla dessa hormoner kommer att påverka mig i fall man kan få blodproppar. Genast då jag fick höra om den risken sa jag att jag vill ha någonting annat.
Istället började Halttunen använda s.k. minipiller, alltså den typ av p-piller som bara innehåller gulkroppshormon. Minipillret medför ingen ökad risk för blodpropp.
Hon är på det hela nöjd med den rådgivning hon fick som 16-åring, men hon önskar att hon hade fått information om fler alternativ.
– Jag tycker att det är lite dumt att man genast rekommenderar kombinerade p-piller. Det motverkar ju mensvärk, men det kändes onödigt för att jag hade ju inte sådana besvär. De förstod det, men det var ändå bara de olika pillren jag fick i alternativ.
Sen dess har Halttunen övergått från minipiller till p-stav. P-staven är en mjuk stav i plast som sätts in under huden på överarmen.
Hon är inte förvånad över att p-pillrens popularitet minskat bland unga kvinnor.
– Idag finns så många fler alternativ och diskussionen om preventivmedel är så mycket mer öppen. Man lär sig redan i ganska ung ålder att det finns annat än p-piller. Jag tror att folk börjar fundera mer på andra alternativ i och med att p-pillret har så många biverkningar.
Halttunen vet att p-pillret funkar för vissa, men hon tycker inte att man ska behöva acceptera biverkningarna.
– Det är viktigt att byta till någonting annat om man märker att p-piller inte funkar. Byt märke eller till ett annat preventivmedel. Det ska inte vara fastspikat i sten. Det finns bra saker med p-piller och det funkar för en del, men det är absolut inte någonting för alla.
“För mig har p-pillret varit en räddning från min hemska mensvärk”
Samtidigt finns det många kvinnor som fortsättningsvis väljer kombinerade p-piller framför andra alternativ.
23-åriga Amanda Öhberg Dias är en av dem. Hon har använt kombinerade p-piller sen år 2016.
– Jag hade många diskussioner med vänner och bekanta som provat det mesta. P-ringar, p-plåster, minipiller, olika spiraler och p-piller förstås. Efter att ha diskuterat med dem kom jag fram till att p-piller troligen skulle passa mig bäst.
Hon valde kombinerade p-piller inte endast för att förebygga oönskade graviditeter, utan också för att få hjälp mot sin mensvärk.
– För mig personligen har p-pillret varit en räddning från min hemska mensvärk och någonting som verkligen fungerar för mig. Men jag har förståelse för att det är någonting som inte fungerar för alla.
Öhberg Dias har bekanta som lidit av besvärliga biverkningar som humörsvängningar, viktuppgång och akne. Hennes erfarenhet av kombinerade p-piller har däremot varit positiv, men rapporter i medierna om allvarliga biverkningar har tidvis gjort henne tveksam.
– Till exempel förra året läste jag en artikel om en tjej som fått blodpropp. Det är ju jättehemskt och jag började själv överväga om det faktiskt är värt med kombinerade p-piller. Men i och med att jag fått så få biverkningar, mindre mensvärk och skydd mot graviditet, så har jag kommit fram till att det är värt risken.
Öhberg Dias tycker att det är viktigt att öppet kunna diskutera preventivmedel och dela med sig av både positiva och negativa erfarenheter. Samtidigt hoppas hon att enskilda skräckhistorier inte demoniserar ett enskilt preparat.
– Det kan avskräcka andra från att prova ett visst preventivmedel som kanske skulle passa bra för en.
Läkarkårens syn på preventivmedel har förändrats
Enligt Osmo Kontula, forskningsprofessor vid Befolkningsförbundet, har det i Finland forskats lite i hur vuxna finländares användning av preventivmedel förändrats över tid. Därför kan man inte med säkerhet säga varför det kombinerade har p-pillret blivit mindre populärt bland unga kvinnor.
– Delvis beror det på att spiralen blivit populärare bland yngre personer. Men tidvis förs det i offentligheten kritiska diskussioner om hälsorisker med hormonella preventivmedel. Denna typ av hälsomedvetna diskussioner om olika läkemedels risker har såklart en inverkan på hur man konsumerar läkemedel.
Exempelvis i juni 2013 blev det internationell uppståndelse då CBC rapporterade att 23 kvinnor i Kanada dött efter att ha använt p-piller. Största delen av kvinnorna dog av blodpropp som är en sällsynt biverkning av p-piller.
Det här ledde till att det kombinerade p-pillret hade 12 000 färre användare i Finland året därefter.
Osmo Kontula berättar att skiften i läkarkårens syn på preventivmedel också har en stor betydelse för vilka preventivmedel som används.
– Tidigare ansåg läkare i regel att man inte ska rekommendera spiral till yngre personer. Istället rekommenderades p-piller eller andra hormonella preventivmedel. Men nu har den ståndpunkten förändrats. Nu kan läkare skriva ut spiral till yngre personer också.
Oskari Heikinheimo är professor vid Kvinnokliniken på Helsingfors universitet. Han bekräftar att läkarkårens syn på preventivmedel förändrats över tid.
– När jag studerade medicin på 80-talet sa textböckerna att spiralen passar kvinnor som fött barn och som är i ett stabilt förhållande, men att man inte borde skriva ut spiral åt unga kvinnor som inte fött barn. Den synen har förändrats helt och hållet. Nu har vi lärt oss att spiralpreventionen är mycket effektiv. Vem behöver effektiv prevention? Unga, fertila kvinnor som är sexuellt aktiva.
Stå inte ensam ut med biverkningar
Professor Oskari Heikinheimo påminner om att det är förhållandevis ovanligt att få blodpropp av kombinerade p-piller.
– Risken för en blodpropp hos en ung kvinna som inte använder p-piller är cirka 1-3 per 10 tusen kvinnor inom ett år. Och om hon använder preparat som kombinerar estrogen och gulkroppshormon, så varierar risken cirka 5 - 12 på 10 tusen. Men risken för blodpropp är ändå mindre än då man är gravid eller direkt efter en förlossning.
Han berättar att de flesta som slutar med kombinerade p-piller gör det på grund av andra biverkningar.
– Vanligaste orsaken till att man vill sluta med p-piller är subjektiva biverkningar som inte är farliga, men som är otrevliga. Till exempel att man inte mår bra, man gråter hela tiden eller tappar sexlusten.
Heikinheimo tycker inte att man ska stå ut med besvärliga biverkningar ensam.
– Vi har många olika preparat, många olika hormoner och många olika kombinationer på marknaden. Deras effektivitet i graviditetsprevention är likadan och stor, men de passar automatiskt inte till alla. Om man inte mår bra av ett preparat, så ska man boka tid hos hälsovården och hitta ett annat alternativ.
Heikinheimo berättar att till exempel minipiller eller spiral växer ständigt i popularitet och kan vara ett alternativ för den som inte mår bra av kombinerade p-piller. Dessutom saknar de en ökad risk för blodpropp.
Å andra sidan har det kombinerade p-pillret effekter som andra preparat saknar. Precis som med andra läkemedel handlar det om att väga riskerna mot fördelarna.
– Det är bra att man diskuterar biverkningarna, men sen igen kan kombinerade produkter ge andra terapeutiska effekter i vissa situationer. Till exempel om kvinnan har akne, menssmärta eller rikliga blödningar. Det kan inte bli bättre med minipiller, men det kan bli betydligt bättre med kombinerade produkter.