Effekterna av regeringens sysselsättningsåtgärder ifrågasätts av tjänstemän, resultatet sågas av Finlands näringsliv EK och nya initiativ välkomnas av kommunfältet.
Många bäckar små ska leda till över 40 000 nya arbetstillfällen. Lösningen finns i flexibiltet både i förhållande till långtidsarbetslösa och arbetskraftsinvandring.
Enligt regeringens beräkningar leder det här till rörelseutrymme i statskassan på över en halv miljard.
Regeringen talar om dynamiska effekter - det vill säga genom satsningar på sysselsättningen strävar regeringen efter större ekonomiskt svängrum. Med tidigare åtgärder har regeringen siktat på över 30 000 nya arbetsplatser.
Finansministeriet tjänstemän ifrågasätter beräkningarna
Regeringens beräkningar har redan hunnit ifrågasättas av tjänstemännen på Finansministeriet. Finansministeriet räknar med att de åtgärder som nu föreslås skulle öka sysselsättningen med ynka 11 000 sysselsatta.
Lika krasst förhåller sig tjänstemännen till regeringens beräkningar om att åtgärderna skulle ge ett svängrum i finanserna på över en halv miljard.
Enligt Finansministeriets tjänstemän handlar det snarare om en förstärkning av de offentliga finanserna på något i stil med 150 miljoner.
EK: "Ökad skuldsättning leder till högre skatter och större nedskärningar"
Penna Urrila på Finlands näringsliv EK är ganska krass då han bedömer effekterna av regeringens sysselsättningsåtgärder.
- När vi nu tittar på Finansministeriets siffror så ligger sysselsättningssiffrorna kring 40 000 och där ligger redan 30 000 i botten från tidigare. Av två miljarder har vi bara nått en halv miljard - det vill säga en fjärdedel.
Enligt Urrila har regeringen satt målsättningarna för lågt. Det behövs tuffare åtgärder, anser han,.
- Regeringen kan kanske nå en högre sysselsättning på det här sättet, men inte balansera de offentliga finanserna.
Problemen kan komma längre fram. En höjning av räntorna på en procent skulle för Finlands del betyda en ökning av lånekostnaderna på 1,7 miljarder per år.
- Ökad skuldsättning leder till högre skatter och större nedskärningar,varnar Urrila. Man måste byta kurs då räntorna stiger. Alla borde se att vår skuldsättning inte är hållbar.
Kommunförbundet: “Ur vår synvinkel måste sysselsättningsåtgärderna bli effektivare”
Under ramförhandlingarna beslöts också att under slutet av regeringens mandatperiod ska det fattas beslut om sysselsättningsåtgärder som ska förstärka den offentliga ekonomin med över 100 miljoner euro. Hur de åtgärderna ser ut vet vi inte ännu.
Det som däremot är klart är att TE-centralerna flyttas över till kommunerna. Det här ska skapa 7 000 - 10 000 nya arbetsplatser.
- Kommunerna ska ha ett ekonomiskt intresse av att sysselsätta arbetssökande, berättar regeringsrådet Jan Hjelt på Arbets- och näringsministeriet. Ju snabbare en arbetslös sysselsätts desto större blir nyttan för kommunen och sysselsättningsmedel kan överföras till andra moment.
Kommunfältet ser möjligheter då regeringen överför TE-centralerna på kommunerna. Ulf Stenman, som från och med måndag är direktör på Kommunförbundet, är glad över initiativet.
- Vi måste se över TE-centralernas roll då det gäller sysselsättande åtgärder, säger Stenman.
Möjligheten att kommuner som är effektiva på att sysselsätta arbetssökande skulle belönas ekonomiskt genom att inbesparade medel kan överföras till andra moment är bra, anser han.
- Det är en lösningsmodell som är möjlig och som det är värt att titta närmare på, säger Stenman. Från kommunfältets synvinkel måste något nu göras för att effektivera de sysselsättande åtgärderna.
Danska modellen: Lättare att få sparken och lättare att få nytt jobb
Det talas också om att den så kallade danska modellen ska tillämpas i en finländsk kontext.
Den danska arbetsmarknaden beskrivs ofta som väldigt flexibel. Det är lätt att få sparken, men det är också lätt att få nytt jobb. I den danska aktiveringsmodellen ingår också utbildning för arbetslösa och en relativt hög arbetslöshetsersättning.
Blivande direktören Ulf Stenman på Kommunförbundet säger inte nej till den danska modellen, men vill studera den närmare. Stenman välkomnar däremot mera flexibilitet på arbetsmarknaden.
- Det måste finnas många olika redskap att ta till, säger Stenman. Arbetsredskapen måste vara flera och den danska modellen kan vara ett redskap.
I Danmark infördes aktiveringsmodellen under 1990-talet, då det blev tydligt att det fanns ett matchningsproblem på arbetsmarknaden. De arbetslösas kunnande motsvarande inte det arbetsgivarna frågade efter.
Vi har har också ett strukturellt kompetensproblem, anser tjänstemännen på Arbets- och näringsministeriet.
- Genom livslångt lärande - det vill säga genom att uppdatera den kompetens vi har skapas ytterligare 10 000 arbetstillfällen.
På tio år ska arbetskraftsinvandringen ska fördubblas
Satsningar på livslångt lärande ska ge ungefär 10 000 nya arbetsplatser och lika många sysselsatta ska vi få via arbetskraftsinvandring.
Genom snabbare behandling av uppehållstillstånd förväntar sig regeringen 1 500 nya arbetstillfällen och via programmet Talent Boost stiger summan till närmare 10 000.
- Under en tioårsperiod kommer invandringen att fördubblas, beräknar Antti Kaihovaara på Arbets- och näringsministeriet.
Programmet Talent Boost startades av Sipilä-regeringen år 2017 och fokuserar på internationella experter. Sanna Marins regering har fortsatt programmet och utvidgat det till att omfatta arbetskraftsinvandring i stor skala.
Programmet tar sikte på internationella experter som stärker det finländska kunnandet och bidrar till att internationella investeringar fås till Finland. Detta i sin tur ska skapa nya arbetstillfällen.
Finansministern tror att vi har mycket att vinna på arbetskraftsinvandring
Finansminister Matti Vanhanen har betonat att tillväxtpotentialen måste fördubblas. Han har också lyft fram arbetskraftsinvandring och forskning.
– Om vi lyckas med arbetskraftsinvandringen kommer nyttan att vara mycket stor och tillsammans med andra åtgärder kan Finland vinna en miljard euro.