Morgonöppet: Filmljuddesignern Micke Nyström sitter inte bara bakom ett stort mixerbord och trixar. Ibland får han ge sig ut på jakt efter glas med fint kling, potatsmjöl med snö-aktigt knarr och damskor (i herrstorlek) med rätt sorts klapprande i klackarna.
- Då är det fråga om så kallade foleys, alltså ljudeffekter som man skapar själv, förklarar Micke. Det är ganska roligt, men min fru blir ibland rabiat på mig när jag står på lopptorg och klingar i glas...
Micke har studerat ljud vid Konstindustriella högskolan och jobbat en del inom teatervärlden, men i dag har han en egen studio och bolaget Boomout.
- Jag kan väl nog säga att jag har mitt drömyrke, kommer inte på nånting jag hellre skulle göra.
Hur går det då till när du kopplas in i ett filmprojekt?
- Först försöker jag nollställa mig och bekanta mig med filmen och fantisera fram ljudet kring den. Då brukar jag se på filmerna med ganska låg volym och försöka komma fram till hur det borde låta.
Ibland kopplas Micke in först då inspelningarna är färdiga och filmen så gott som färdigklippt. Det ideala är dock att komma in i ett filmprojekt redan i manusskedet, då kan ljuddesignern planera ljudberättandet. Micke gillar också att få vara med på inspelningar och sköta ljudinbandningen själv.
Så en såpopera med två skådespelare som står i en studio och pratar är inte så intressant?
- Mitt första jobb var faktiskt som ljudtekniker på tv-såpan Tähtitehdas, skrattar Micke. Men efter 50 avsnitt av den hade jag fått min beskärda del "sop-ooppera". Men det var lärorikt på sitt sätt, jag lärde mig i alla fall att jobba snabbt.
Ett av Mickes senaste projekt är Bekas, en svenskproducerad film som spelades in i Kurdistan. Filmen handlar om två småpojkar som ser en film om Stålmannen och beger sig till USA på en åsna för att be honom om hjälp.
- Kurdistan var ett spännande ställe. Jag fick vandra på gator som var 3000 år gamla, mötet med invånarna är nånting jag kommer att minnas länge. Det svenska filmteamet var toppen, svenskarna är måna om att göra ett bra arbete men ändå vara avslappnade. Jag har alltid tyckt om svensk långfilm, till exempel Colin Nutleys Änglagård förblir en favorit.
Bekas kommer i höst att visas på finländska biografer och så småningom också i Yles tv-kanaler.
