Finländarna lever allt längre och det får konsekvenser för arbetspensionerna. De som är födda på 60- och 70-talen ska räkna bort 10-15 procent från den summa som står i det årliga pensionsutdraget.
Orsaken är att storleken på våra framtida pensioner beräknas via en så kallad livslängdskoefficient. Det här är en mekanism som anpassar pensionerna till att vi lever allt längre.
Märkbara summor
Matematiken är väldigt grovt tagen så här: Ju flera mänskor som ska dela på samma pengar desto mindre blir det kvar för var och en.
Livslängdskoeffecienten ger vid handen att till exempel en person som är född 1965 ska räkna bort lite på 10 procent från summan i pensionsutdraget och en person som är född 1975 ska räkna bort knappa 15 procent. Det blir till summor som är märkbara för framtidens pensionärer.
- På en pension på 2 000 euro ger det en summa på 300 euro, räknar regeringsrådet Erik Strömberg på Social- och Hälsovårdsministeriet.
På Svenska Pensionärsförbundet säger man att medianpensionen är 1 300 euro.
- Jo för tillfället, medger Erik Strömberg, men den stiger hela tiden lite.
Löner stiger snabbare än pensioner
Men det finns omständigheter som är stabila.
- Lönerna brukar stiga snabbare än pensionerna, säger Veronica Fellman som är verksamhetsledare på Svenska Pensionärsförbundet, och det betyder att det också i framtiden finns två klasser av pensionärer: de som nyligen har gått i pension och de som har varit på pension länge.
- De som har varit länge i pension har haft och har det besvärligt, säger Fellman. De som har varit länge i pension får alltid förhållandevis mindre pension än de som just har gått i pension.
Kan inte vara halva livet i pension
Du kan kompensera effekterna av livslängdskoefficienten genom att jobba längre. För att den som är född 1965 handlar det om att jobba ungefär 1,5 år längre och för den som är född 1975 två år längre för att komma upp till den summa som står i pensionsutdraget.
- Vi får alltså bereda oss på att jobba länge, konstaterar Erik Strömberg på Social- och Hälsovårdsministeriet.
- Om livslängden ökar kan det inte betyda att man jobbar lika länge som tidigare och är allt längre tid i pension, säger han. Man kan inte vara hälften av sitt liv i pension.
Ska dagens 30- och 40-åringar förbereda sig på att de kommer att jobba efter pensioneringen för att dryga ut pensionen?
- Det är svårt att säga, säger regeringsrådet Erik Strömberg.
Kolla arbetspension.fi
Om du vill gå in och titta hur prognosen för din egen pension ser ut kan du gå och titta på arbetspension.fi.