Litauen skiljer sig från de övriga baltiska länderna bland annat på så sätt att de flesta är katoliker. Och enligt katolsk sed fastar man före festen. Julafton är i Litauen en fastedag.
Daiva kommer ursprungligen från Litauen. Hon arbetade som operasångerska då hon träffade Ari Sojakka från Finland och paret beslöt att bosätta sig i Esbo och nu har familjen utökats med två söner och en katt.
Familjens jultraditioner kommer från båda länderna men delas upp så att julaftonsmiddagen är mera traditionell litauisk och juldagen blir mera enligt finländsk sed.
Trots att den litauiska julmaten ska vara lätt på julafton har man 12 rätter. Det ska påminna om Jesu tolv lärjungar. Rätterna består av grönsaker och fisk i olika former, samt frukt och bärkräm till efterrätt.
Då maten står dukad på bordet börjar familjen med att bryta ett katolskt bröd, en oblat som man delar med varandra. Därefter äts barstsoppan som dagen till ära är gjord med fiskbuljong. Sen äter man av de olika fiskrätterna och som avslutning flera olika efterrätter. Då middagen är avslutad sticker man in handen under bordsduken och drar fram ett halmstrå. Den som drar längsta strået förutspås få det längsta livet. Det fina i kråksången är att det blir ny halmstrådragning nästa år. Den här leken med halmstrån ska påminna om Jesusbarnet.
Men i Litauen finns många jullekar som inte alla har att göra med Jesu födelse. En lek som är populär bland giftasvuxna flickor i Litauen är att man går ut på gården sent på kvällen och lyssnar varifrån det hörs hundskall. Från det vädersträck som hundskallet hörs ska en blivande friare dyka upp. Då kan man gå in och skriva lappar med alla pojkars namn som man kommer på. Lapparna sätts under huvudkudden och då man har sovit på saken och vaknar följande morgon sticker man handen under kudden. På den första lapp som man får tag i står namnet på de kommande friaren.
