Det finns 2 miljoner bastur i Finland i dag - rökbastu, vedeldad bastu med skorsten och elbastu. Rökbastun är den finska bastuns ursprung. På 1800-talet anslöts skorstenen till bastuugnen och på 1970-talet slog elbastun igenom.Luft, eld, jord och vatten är naturens grundelement och precis de här ingredienserna behöver man också för att njuta av ett äkta bastubad. Man gör upp en eld under en bastuugn som är full med stenar. Ventilation behövs för en syrerik luft. Vatten behövs för att få ånga och jordelementet kan representeras av naturmaterial och naturen runt omkring. Riktigt gamla bastubyggnader har jordgolv.
Att man har tid för sitt bastubadande är en viktig del av njutningen. Det tycker professor Juha Pentikäinen som har gått till botten med den finska bastukulturen. ”Löyly” är själen i själva badandet. Det är ångan som omsluter bastubadaren då han kastar vatten på stenarna.
I det finska språket finns många bastutermer som inte har en motsvarighet på svenska. Löyly är ett av de orden. En löyly ska vara lång och mjuk och kännas som en omfamning och en sådan uppnås bäst i en rökbastu som har en stor bastuugn. I en het elektrisk bastu är faran överhängande att ångbadet studsar tillbaka som hett tevatten runt öronen.
Hemligheten med rökbastuns förträfflighet är att bastuugnen är tillräckligt stor, så att stenarna värms upp snarare än luften. Ugnen ska eldas i flera timmar. Sedan ska bastun vädras så att luften blir syrerik, bänkarna tvättas och sedan är bastun klar att avnjutas.
Finländaren vill gärna framhäva att bastun är finsk. Men bastun har uppkommit i hela barrskogsbältet ända borta i Eurasien. Men till bastuns finländska försvar kan man säga att inget annat folk har gjort bastun så känd, hållit bastukulturen så levande och tagit den med sig vart man än rest i världen.
Lästips:
Löylyn henki – kolmen mantereen kylvyt
(Jetsonen-Pentikäinen)
