Fastlagstisdag, fettisdag eller vit tisdag infaller mellan blå måndagen och askonsdagen, 47 dagar före påsk. Dagen infaller mellan den 3 februari och 9 mars. Blå måndagen kallas också bull-, fläsk- eller korvmåndagen.
Den svenska benämningen, fettisdag, är bildat av orden "fet" och "tisdag", och syftar på all god mat som brukade ätas denna dag. Ordet nämns i Nationalencyklopedin redan 1594.
Under katolsk tid åts och dracks det mycket och gott tiden före fastan. Det var viktigt att få i sig mycket energi. Det var en tid för fest och glädje.
Fastlagsbullen är dansk eller kanske tysk
Fastlagsbullen eller semlan, som vi äter med grädde och mandelmassa eller sylt, är en ganska ny uppfinning. Däremot går seden med bakverk inför fastan tillbaka till medeltiden.
Seden med fastlagsbröd kom troligtvis från Danmark och Tyskland och spreds till våra breddgrader under 1600-talet. Man åt vetebröd med mycket smör och honung i ”hetvägg”, dvs. i varm mjölk.
Ordet semla kommer från "simila" - det latinska ordet som betyder "det finaste mjölet" och ger en hänvisning till brödets symbolvärde.
Det var först på 1800-talet, när vitt mjöl blivit så vanligt att fler än de allra rikaste hade råd att äta det, som semlorna fick den form de har i dag, runda, söta, bakade på fint vetemjöl och socker.
Grädden och mandelmassan dök upp under mellankrigstiden
Enligt en muntlig tradition, var fastlagsbullar släta bullar som var bland det enda som fick ätas under fastan. För att dryga ut denna mat började folk göra hål i bullarna och lägga in olika andra godsaker, vilket med tiden utvecklades till den vispgrädde och mandelmassa som numera anses vara det riktiga innehållet i fastlagsbullen.
Att äta semlor fyllda med mandelmassa eller annan fyllning och grädde blev riktigt vanligt först under mellankrigstiden.
I Norge och Danmark har fastlagsbullarna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. I Norge heter bullarna fastelavsboller, och de äts bara den här dagen, eftersom det är sista dagen innan påskfastan.
I Sverige och Finland äts bullarna oftast med vispgrädde under bullens avskurna ovansida och med mandelmassa i en urgröpning mitt i bullen. I södra Sverige har fastlagsbullar traditionellt ätits på fastlagsmåndagen (bullamåndag).
Fastlagstisdagen i folktron
Fastlagstisdagen var den sista dagen man skulle ha med sig ljus ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas i dagsljus.
På 1800-talet betraktades tisdagen på många håll som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret.
Det var viktigt att besökare bjöds på någonting att äta eller dricka under fastlagen, annars drog man olycka över gården.
Man skulle överhuvudtaget äta mycket under fastlagen så att man klarade sig under den kommande fastan.
Piskning ansågs lyckobringande
Förr risade man varandra med fastlagsris enligt en sed från 1600-talet. Det gick till så att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på fastlagstisdagen eller långfredagens morgon.
Piskningen skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande, den påstods vara livsbefrämjande och lyckobringande.
Det är inte bara vi som firar fastlagstisdag
På franska kallas dagen för Mardi gras, som också betyder 'fet tisdag', och det är därifrån som Mardi gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn.
I Österrike och Tyskland heter dagen Faschingsdienstag och firas med karneval och festande. I England och flera andra engelsktalande länder, kallas dagen för Shrove Tuesday, en dag då man äter pannkakor till middag.