Ulcerös kolit (sårig tjocktarmsinflammation, colitis ulcerosa) är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som ger diarréer, som kan vara blodiga eller slemblandade. I Finland diagnostiseras cirka 25 nya fall per år. De flesta patienterna är i 20–30-årsåldern när sjukdomen bryter ut.
Ulcerös kolit hör till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD, inflammatory bowel disease), dit också Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit hör.
Ulcerös kolit är en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar angriper tarmslemhinnan. Risken att få ulcerös kolit är större om en nära släkting har sjukdomen.
Vid colitis ulcerosa är tarmens slemhinna inflammerad och sårig. Inflammationen kan begränsa sig till ändtarmen eller en del av tjocktarmen eller sträcka sig längs hela änd- och tjocktarmen. I motsats till Crohns sjukdom drabbas dock inte tunntarmen. Ifall inflammationen begränsar sig till ändtarmen talar man om ulcerös proktit.
Symptom som diarré, förstoppning och blod
Ulcerös kolit ger upphov till långvariga diarréer, som kan vara blodiga och/eller slemblandade.
I lindriga fall har patienten avföring ett par gånger om dagen. I svåra fall kan patienten ha diarréer med ett par timmars mellanrum, ibland även nattetid. Behovet att gå på toaletten kommer ofta hastigt på.
Ifall inflammationen bara förekommer i ändtarmen eller tjocktarmens sista del kan blod vara det enda symptomet och patienten kan till och med ha förstoppning. Patienterna har ibland kolikartad värk, som dock sällan är alltför svår.
Typiskt för sjukdomen är att perioder med diarré, vilka kan räcka från ett par veckor till flera månader, åtföljs av symptomfria perioder.
Ibland kan patienten vara utan besvär i flera år, innan sjukdomen igen blir aktiv. En del av patienterna har dock symptom hela tiden.
Till följd av blödningarna anemiseras patienterna ofta.
Infektionsvärden kan stiga
Lindrig och medelsvår kolit påverkar sällan allmäntillståndet nämnvärt.
Vid svår (fulminant) ulcerös kolit stiger infektionsvärdena (sänkan och CRP) och hemoglobinet kan sjunka ordentligt. Patienten har snabb puls, temperaturstegring, buksmärta och nedsatt allmänkondition.
Patienter med ulcerös kolit kan också drabbas av komplikationer i andra organ, såsom leder, ögon, hud och gallvägar.
Diagnosen ställs på basis av provbitar tagna vid en koloskopi (endoskopisk undersökning av tarmen). Blodprov (bland annat Hb och sänka) ger tilläggsinformation om hur svår inflammationen är.
Risker med colitis ulcerosa
Förutom att sårig tjocktarmsinflammation naturligtvis är en jobbig sjukdom kan en svårt inflammerad tarm i värsta fall övergå i någonting som kallas toxisk megakolon. Vid detta tillstånd töjer den sjuka tarmväggen och börjar släppa ut bland annat vatten, proteiner och giftiga ämnen i bukhålan, vilket är ett livshotande tillstånd.
En fulminant inflammation kräver alltid sjukhusvård. Ifall inflammationen med hjälp av mediciner inte kan fås att lugna sig inom några dagar opereras tarmen, för att undvika att en toxisk megakolon utvecklas.
Feber, buksmärtor och nedsatt allmäntillstånd och symptom på chock, det vill säga snabb puls (takykardi), lågt blodtryck och virrighet kan vara symptom på toxisk megakolon. En patient med dessa symptom ska omedelbart föras till sjukhus.
En aktiv inflammation under en längre tid höjer risken för tjock- och ändtarmscancer. Därför uppmanas alla patienter att med jämna mellanrum (åtta år efter diagnos och därefter med 1–3 års mellanrum) genomgå en kontrollkoloskopi.
På grund av risken för toxisk megacolon och cancer är det viktigt att hitta en medicin som håller sjukdomen i schack
Sjukdomen går inte att bota
Sjukdomen går inte att bota, men man strävar efter att dämpa inflammationen när den är aktiv och förebygga nya sjukdomsperioder.
Vid behandlingen av ulcerös kolit används flera olika typer av läkemedel och medicinen väljs ut beroende av hur svår inflammationen är. Om medicinerna inte hjälper tillräckligt måste den sjuka delen av tarmen opereras bort.
Ifall inflammationen endast sträcker sig till ändtarmen eller den sista delen av tjocktarmen kan det räcka med lokalbehandling, där läkemedlet tas i form av stolpiller eller minilavemang (klysma).
Vid lindrig tjocktarmsinflammation används mediciner i tablettform, framförallt sulfasalazin (Salazopyrin). För personer som inte tål sulfan i Salazopyrin finns alternativen mesalazin (till exempel Asacol) och olsalazin (Dipentum).
Vid medelsvår ulcerös kolit behövs ofta kortison i tablettform. På grund av de biverkningar som kortison har kan dock medicinen inte tas hur länge som helst.
Ifall kortisontabletter inte är tillräckliga eller inte kan användas är följande steg mediciner som dämpar immunförsvaret, till cyklosporin eller det nyare så kallade biologiska läkemedlet infliximab (Remicade), som ges på sjukhus. Mediciner som minskar immunförsvaret, ökar tyvärr också mottagligheten för infektioner.
När inflammationen lugnat ner sig avslutar man medicineringen med de starkare medicinerna och fortsätter med sulfasalazin, mesalazin eller olsalazin.
Förutom de mediciner som dämpar inflammationen behöver patienten ofta ta läkemedel som bromsar tarmfunktionen, det vill säga loperamid (till exempel Imodium).
I svåra fall krävs dropp för att säkra vätske- och näringstillförseln och för att låta tarmen vila. Mot anemin kan transfusion av röda blodkroppar ges.
Sjuka delen av tarmen kan opereras bort
Om sjukdomen är så svår att mediciner inte biter måste den sjuka delen av tarmen opereras bort. Ofta krävs två eller tre operationer och mellan dem behöver patienten ofta en tillfällig stomi (”påse på magen”), till vilken tunntarmen leds.
Ifall ändtarmen är frisk kan tunntarmen senare ledas ner till och sys fast i ändtarmen.
Om ändtarmen är inflammerad och måste tas bort finns möjligheterna att göra en så kallad bäckenreservoar, det vill säga göra en ny ändtarm av tunntarmens sista del. Ibland måste stomin bli permanent.
En operation kan göra att patienten för gott slipper medicinerna och att risken för toxisk megakolon och tjock- eller ändtarmstarmscancer försvinner.
Eftersom det handlar om ett ganska stort ingrepp väljer man dock inte operation förrän efter noggrant övervägande tillsammans med patienten.
Ifall toxisk megakolon uppstår opereras tarmen omedelbart. Tarmen opereras också ifall man hittar cancer eller ett förstadium till cancer.
Många tycker att de mår bättre om de lämnar bort vissa maträtter
De flesta läkare anser inte att ulcerös kolit blir bättre eller sämre av några speciella födoämnen. Många patienter tycker dock att de själva mår bättre om de lämnar bort vissa maträtter. Eftersom ätande ofta provocerar fram anfallen händer det att patienterna inte äter tillräckligt och blir undernärda.
Om man vill lämna bort vissa födoämnen ska man se till att man åtminstone får i sig tillräckligt med kalk, vitaminer och mineraler, vid behov som tillskott. Järntillskott behövs ofta.
Ibland händer det att laktosintolerans eller celiaki ligger bakom en del av symptomen. Vid misstanke om dessa sjukdomar ska saken utredas. Stress, sömnbrist och alkohol anses förvärra symptomen.
Läs om hur en koloskopi går tillDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.