Om du är allergisk mot pollen som björk, gräs och gråbo kan du också vara överkänslig mot viss mat. Det kallas korsallergi. I Skandinavien är de flesta allergiska mot både gräs och lövträdspollen. Den som är allergisk mot gråbo tål kanske inte heller selleri, paprika, persilja och vissa kryddor.
Allergi mot en allergenkälla, till exempel pollen från björk, är ofta kopplad till allergi mot en annan källa, till exempel äpple. Det kallas för korsreaktioner när sådana samband beror på att patienten har IgE-antikroppar riktade mot gemensamma strukturer på allergenen.
Björk- och gråbopollenallergi är ofta förenade med födoämnesallergier på grund av korsreaktion mellan pollenallergen och likartade proteiner i vissa födoämnen. Ditt immunsystem misstar då helt enkel fruktens eller grönsakens proteiner för pollen och utlöser en reaktion.
Reaktionerna är vanligen milda. Det kliar eller svider i munhålan och läpparna sväller upp. Du kan också känna av allergisk snuva eller att ögonen börjar rinna.
Korsreaktioner förekommer i stor utsträckning mellan botaniskt eller zoologiskt besläktade ämnen, till exempel mellan olika ärtväxter, fiskarter och skaldjur.
En del människor får dessutom reaktioner inhalationsallergen, framförallt pollen och födoämnesallergen, framför allt grönsaker och frukter.
Ett mycket stort antal sådana korsreaktioner har kartlagts. Många av dem saknar dock klinisk betydelse, det vill säga att de är påvisbara vid olika laboratorieexperiment, men inte i verkligheten.
Selektiva reaktioner hos pollenallergker
Björkpollenallergiker kan reagera på råa äpplen, päron, potatis (skal), jordgubbar, morötter, bananer, nötter, mandel och stenfrukter (till exempel körsbär, plommon, persikor, aprikoser och nektariner).
Björkallergiker som på grund av korsreaktion reagerar mot jordnöt, hasselnöt eller soja löper inte någon större risk att få svåra symtom när de äter dessa livsmedel. Det kliar, sticker och känns svullet på läppar, i gommen och i svalget.
Gråbopollenrelaterade födoämnen är selleri, paprika, persilja, koriander, vitlök, brödkryddor (anis, fänkål, kummin), kamomill, malört och senap.
Anledningen till att korsreaktion inte brukar ge allvarliga symtom anses vara att det allergiframkallande ämnet är förhållandevis instabilt och bryts ned av enzymerna i magsaften eller vid upphettning, till exempel när du kokar marmelad eller värmer något i mikrovågsugn.
Den som lider av så kallad äkta jordnöts-, hasselnöts- eller sojaallergi kan däremot drabbas av svåra symtom.
Vissa björkpollenallergiker, som har upplevt att de utvecklat allergi för den ena frukten efter den andra, tror ofta att de är allergiska mot alla frukter. Det är de i regel inte.
De tål ofta till exempel meloner, ananas, vindruvor, banan och citrusfrukter samt flera exotiska frukter som de kanske inte smakat på. Dessutom är de i regel inte allergiska mot hallon, vinbär, krusbär, blåbär och lingon.
Komponentanalys ger svar
Test för eventuell korsallergi kan utföras genom frågeformulär, blodprov och pricktest. Det är också möjligt att ta reda på vad en person är allergisk mot genom oberoende komponentanalys. Då söker man främst svar på om det rör sig om äkta allergi eller korsallergi.
Ur riskperspektiv är det också viktigt att veta hur en allergisk person tidigare har reagerat på olika födoämnen. Samtidig fysisk ansträngning kan ibland öka risken för att man ska reagera.
Korsallergiska reaktioer behandlas i första med antihistaminer, men om du är osäker kan du besöka hälsocentralen och be en läkare ta ställning till eventuell provtagning och remiss till barn- eller vuxenallergolog för vidare utredning.
Källor:
Nils Eriksson, docent i invärtesmedicinsk allergologi, Göteborgs universitet
och
den svenska hemsidan Internetmedicins artikel om födoämnesallergier av docent Ulf Bengtsson, Sahlgrenska Akademin/Göteborgs Universitet