Jeanette Rönnqvist, äldre konstapel vid Rörliga polisen i Åbo ställer sig kritisk till högre hastigheter på landsvägarna. Högre hastigheter kan leda till fler dödskrockar på landsvägarna, befarar hon.
Enligt YLE:s enkät stöder en majoritet av medlemmarna i riksdagens trafikutskott att hastighetsbegränsningarna på vägarna höjs.
Medlemmarna fick ta ställning till om man ska få köra upp till 130 kilometer i timmen på motorvägar på sommaren och 110 km/h vintertid samt om begränsningen på mindre trafikerade landsvägar kunde höjas till 90 kilometer i timmen.
De högre hastigheterna kunde kombineras med flexibla fartbegränsningar som varierar enligt förhållanden och väglag.
- Om man ökar hastigheterna bli olyckorna mera förödande. Tio kilometer i timmen kan verka som en liten ökning, men när olyckan är framme kan skadorna bli mycket värre när hastigheten ökar, säger Jeanette Rönnqvist, äldre konstapel vid Rörliga polisen i Åbo.
Rönnqvist stöder ändå tanken att införa flexibla hastighetsbegränsningar speciellt vid årstider då väglaget varierar kraftigt.
Finländare inte mogna för 130
Anders Krook som är trafiklärare vid yrkesinstitutet Luxia talar också varmt för flexibla hastighetsbegränsningar. Han vill gärna se att hastighetsbegränsningarna höjs från 80 km i timmen till 90 kilometer i timmen på landsvägar som är i gott skick.
Men han stöder inte tanken att öka den högsta tillåtna topphastigheten på vägarna:
- Jag skulle helst vänta med att öka topphastigheten till 130 kilometer i timmen. Vid så hög fart borde man t.ex. hålla ett långt avstånd till bilen framför. Folk kör alldeles för nära varandra på motorvägen redan som det är i dag, säger Krook.
Krook befarar också att det uppstår farliga situationer när bilar kör in på motorvägen från infarter och vid omkörningar om den tillåtna topphastigheten skulle öka.