Höj kravnivån – då tänds den motiverande glöden som varje studerande behöver. Det är Jonas Lagerströms motto för högskoleundervisningen. Studerandena valde honom i höstas till årets föreläsare vid Åbo Akademi.
Jonas Lagerström har undervisat i nationalekonomi vid Åbo Akademi i tre år och stortrivs. För några veckor sedan blev han, rikssvensken som studerat vid Uppsala universitet, utsedd till årets bästa föreläsare i högskolan av studenterna själva. Han vill öppna upp diskussionen om pedagogiken inom högskolorna.
– Många tror att man måste sänka kraven, göra det enklare, för att få studerande genom kursen. Men det är precis tvärt om.
– Kravnivån i undervisningen är för låg. Vi bland den akademiska personalen tänker att studenterna inte klarar av ämnet. Vi är rädda att kräva mycket av studenterna.
– Min erfarenhet är att 99 av 100 studerande klarar av mycket mer än man tror. Det gäller att motivera dem varför de ska satsa på att lära sig vissa saker. När de väl har börjat sätta sig in i ett ämne så växer intresset. Då har man tänt glöden som är så viktig för studierna, säger han.
Bra lärare tjänar inte bättre
Föreläsarnas stora utmaning är att få med alla studerande oberoende av deras förhandskunskaper och studieteknik. Nivån på studerandena varierar mycket.
– Vissa studerande har ingen vana alls vid studier på högre nivå. Det är klart att det krävs lite extra pedagogisk talang för att ta hand om dem och visa hur det går till på ett universitet. Vi måste bli bättre på att ta hand om dem som kommer från studieovana hem, säger han.
Jonas Lagerström vill öppna upp diskussionen om pedagogik, föreläsningsmetoder och kravnivåer. Han upplever att många föreläsare malar på i gamla innötta banor och håller sig inom sin egen bubbla. Orsaken ligger i högskolornas strukturer, menar han.
– Det hänger ihop med att undervisning bara är en del av jobbet. Det mesta är forskning. Då man har tusen deadlines och ligger efter med det mesta så det är svårt att hitta tiden att försöka bli en bättre lärare, säger Lagerström.
– Forskning har alltid varit det som lönar sig för dem som jobbar på universitet. Hur man är som pedagog har nästan ingen betydelse. Om det är något man ska satsa mer på för att få mer i plånboken så är det forskningen.
Vad anser du om det?
– Pedagogiken borde väga tyngre. Det är viktigt för mycket av pengarna högskolan får kommer från genomströmningen. För universiteten skulle löna det sig att få hit bra lärare. Annars får vi inte några studenter, ingen börjar doktorera och då blir forskningen ändå lidande på sikt.
Vågar kräva massor
Hans bästa råd till andra lärare i högskolorna är att satsa full ut på ett kort: inspirationen. Om studerandena är motiverade ordnar sig resten, har han märkt då han undervisar de mer utmanande och komplicerade delarna av nationalekonomi.
– Jag försöker väcka ett intresse för mitt ämne. Sedan är jag också ganska krävande – på ett positivt sätt, förhoppningsvis. Jag utgår från att folk är där för att de vill lära sig och att de är duktiga. Jag är aldrig rädd att kräva mycket av dem.
– Det är det paradoxala. Många tror att man måste sänka kraven, göra det enklare, för att få studerande genom kursen. Men det är precis tvärt om. Då jag kräver massor så märker jag att folk verkligen blir intresserade och presterar.
Hur är det med din egen pedagogiska utbildning?
– Tyvärr har jag bara gått på en två veckors intensivkurs. Det lilla jag kan har jag lärt mig under resans gång, säger Jonas Lagerström.
Läs också: