I Ukraina ökar trycket på president Viktor Janukovytj efter veckoslutets massdemonstrationer. Arkady Moshes som är Rysslandsexpert vid Utrikespolitiska institutet tror att ukrainarna efter våldsamheterna i fredags slutligen vände sig mot presidenten.
– Då sovande mänskor, bland dem många studerande, allvarligt misshandlades av polisen gick läget över en klar gräns, och de politiska krafterna kan inte längre kontrollera vad som händer. Jag skulle säga att det här på ett sätt är föräldrarnas reaktion på att polisen började misshandla deras protesterande barn, säger Moshes.
Arkady Moshes är expert på rysk utrikespolitik och EU-relation, speciellt då det gäller de forna Sovjet-staterna i östra Europa. Han menar att Viktor Janukovytj måste ha räknat med protester då han vägrade att skriva under avtalet om EU-samarbete.
Men i och med våldet förvandlades demonstrationerna till en folkrörelse mot Janukovytj i synnerhet och rysk påtryckning i Ukraina allmänhet.
– Till skillnad från Ryssland och Vitryssland till exempel, har man i Ukraina inte använt sådant våld mot demonstranter tidigare. Så det var det brutala våldet i fredags som satt igång massdemonstrationerna. Demonstrationerna mot att Janukovytj inte skrev under EU-avtalet var väntade men att det skulle bli så här massiva var oväntat.
Ryssland kan inte påverka
Att massdemonstrationerna var oväntade märks enligt Moshes också på den ryska reaktionen.
Den ryska regeringen är oroad över att förlora inflytande i Ukraina och har försökt stötta sin allierade, Janukovytj.
Men landets reaktion visar enligt Moshes att man inte har förstått situationen i Ukraina.
– Ännu i morse var den enda officiella reaktionen en upprepning av erbjudandet om billigare naturgas om Ukraina går med i den ryska tullunionen istället för att samarbeta med EU. Men det kan bara förarga demonstranterna mera, eftersom det är precis sådan inblandning de ursprungligen demonstrerade mot, säger Moshes.
Samtidigt har ryska politiker gjort sitt bästa för att svartmåla demonstrationerna i ryska tv-kanaler som har stor synlighet också i Ukraina.
De anklagar västländerna, USA och EU för att ligga bakom protesterna, för att undergräva deras trovärdighet.
Moshes tror inte att den taktiken längre har den effekt den ryska regeringen hoppas på.
– Den ryska nyhetsbevakningen av läget är helt klart partisk och innehåller uppenbara lögner som ukrainarna genomskådar. I Ryssland påverkar det säkert opinionen men i Ukraina har tilliten till rysk media som helhet sjunkit stadigt de senaste åren. Och den här bevakningen kommer nog inte att minska stödet för demonstrationerna. Det kommer snarare tvärtom att leda till mer demonstrationer.
Tappar inflytande
Moshes menar att Ryssland står inför en svår sits i Ukraina. Landet har stort inflytande över Janukovytj, regeringen och makteliten.
Men Ryssland saknar nuförtiden sätt att påverka den allmänna opinionen.
– Ryssland har ingen stort ekonomisk morot att erbjuda som alternativ till hot och straff. Därför har Ryssland inte så stora möjligheter att påverka vad som händer. Ryssland kan definitivt straffa Ukraina ekonomiskt i efterhand men jag tror inte att det påverkar det som sker nu, säger Moshes.
Förstör inte relationerna
Krisen i Ukraina har uppstått i centrum för EU:s och Rysslands tävlan om inflytande i östra Europa.
Där Georgien och Moldavien valde ökat EU-samarbete vände sig Janukovytj Ukraina efter påtryckningar mot Ryssland, vilket gav upphov till demonstrationerna.
Men Moshes tror ändå inte att Ukraina blir någon ödesfråga för EU:s och Rysslands relationer.
– Det har så klart påverkat relationen. Den har blivit svalare och sämre, men det finns klara gränser för den utvecklingen. Ingen i EU är intresserad av att riskera den viktiga ekonomiska relationen och tillgången till den ryska marknaden. Och för Rysslands del tror jag inte att man vill skada relationen ytterligare. Det finns för lite att vinna då EU inte är en allvarlig geopolitisk rival, menar Moshes.
Allt mindre utrymme för presidenten
Moshes tror inte att Ryssland kan påverka skeendena i Ukraina, alltså är det ukrainarna själva som kommer att avgöra vad som händer i landet.
En majoritet av dem är enligt Moshes uppfattning nu mot Janukovytj.
Hans sätt att hantera missnöjet kring EU-avtalet och demonstrationerna har kört in honom i ett allt mindre hörn och han förlorar hela tiden viktigt stöd.
– Han försökte distansera sig från polisens agerande i fredags genom att säga att han inte visste om planerna på att gå in mot demonstranterna. Det är dels otroligt i hans position, men också ett felsteg. För om han inte visste om det betyder det att han redan har tappat kontrollen. Men om han visste om angreppet och sen försöker lägga skulden på polisen förlorar han snabbt polisens lojalitet. Både hans politiska position och hans position inom maktstrukturen är allt svagare nu.
Avgörande dygn
Men Janukovytj kommer troligen inte att avgå i första taget och trycket mot honom ökar.
Oppositionen har utlyst generalstrejk och efterlyser en förtroendeomröstning mot hans regering i parlamentet, samtidigt som demonstranterna ockuperar flera regeringsbyggnader i huvudstaden Kiev.
Just nu kontrollerar varken regeringen eller oppositionen läget i huvudstaden och Moshes tror att det återstår flera svåra och farliga dygn tills situationen i Ukraina är löst.
– Då man har med en så ostrukturerad nationell ilska att göra, som nu när folk reagerar på att polisen angriper de unga som ses som landets framtid, kan läget snabbt urarta åt ett mycket allvarligt håll. Men samtidigt så är den politiska kulturen i Ukraina ändå en kompromisskultur. Jag tror att det här ännu kan lösas till exempel genom nyval, som man då får hoppas är fria och rättvisa, säger Moshes.