Läsare på svenska.yle.fi har lagt märke till ett allvarligt språkfel i fjolårets Pisa-test i matematik. Felet gör att finlandssvenska elever fått besvara en annan fråga än de finskspråkiga – trots att uppgiften borde vara den samma.
I Pisa-testets matematikprov från i fjol skulle högstadieeleverna besvara en fråga om intravenöst dropp. På finska och rikssvenska handlar uppgiften om att räkna ut infusionslösningens totala volym. I samma uppgift som riktar sig till finlandssvenska elever frågas efter volymen för en droppe infusionslösning. Frågorna ger olika svar, antingen 360 ml eller 0,04 ml.
Det är två ord som blandats ihop i den finlandssvenska översättningen. "Dropp" (best. form "droppet") är det rätta ordet för infusion, medan "droppe" (best. form "droppen") felaktigt används på flera ställen i uppgiften. Läs hela uppgiften (uppgift 4) i Yle Nyheters interaktiva Pisa-prov.
Så skiljer sig frågan åt på olika språk
Felet uppdagades i samband med Yle Nyheters interaktiva version av några av de matematikuppgifter som ingått i det finländska Pisa-provet. Det interaktiva provet finns både på finska och svenska. Flera webbanvändare på svenska.yle.fi har kommenterat att de hade svårt att förstå den officiella finlandssvenska versionen av uppgiften om dropphastighet.
Yle Nyheter har lagt till svarsalternativ till uppgiften för att underlätta automatisk korrigering. Originaluppgiften som eleverna i skolorna besvarade saknar svarsalternativ. Eleverna skulle alltså själva skriva in svaret. Detta bidrog ytterligare till risken för fel svar.
Slutkontrollen saknas på svenska
Grunden till de finlandssvenska Pisa-uppgifterna kommer från Sverige, där de översätts från de engelska och franska originalen. Därefter ändras vissa termer och uttryck för att bättre passa ett finlandssvenskt språkbruk.
– Vi litar på våra medhjälpares språkkunskap och att det blir rätt. Vi går inte igenom de finlandssvenska versionerna av uppgifterna ord för ord.
– Det är beklagligt att det smugit in sig ett sådant här fel i frågan. Det handlar om ett mänskligt misstag. Ingen är en miljon procent säker, säger professor Pekka Kupari vid Jyväskylä universitet.
Kuparinen ansvarar för bedömningen av matematikuppgifterna i testet. Han förklarar att den finländska Pisa-arbetsgruppen har två medhjälpare som läser och vid behov omformar uppgifterna för att bättre passa svenskspråkiga elever i Finland.
Medhjälparna har fria händer att göra ändringar i uppgifterna som inte kontrolleras efteråt. Kuparinen motiverar det med att de ursprungliga rikssvenska uppgifterna genomgått en mycket detaljerad granskning.
– Vi litar på våra medhjälpares språkkunskap och att det blir rätt. Vi går inte igenom de finlandssvenska versionerna av uppgifterna ord för ord. Det hinner vi inte på grund av tidtabellen: vi ska få ihop alla uppgiftshäften och skicka dem till tryckeriet, säger Kupari.
– Kontrollen av de Pisa-frågor som riktar sig till finlandssvenska elever är inte lika noggrann som för de finska frågornas del, medger Kupari.
Hur har de finlandssvenska elevernas svar på uppgiften om infusion påverkats av den felaktiga frågan?
– Det vill jag inte kommentera ännu. Vi ska först se hur svaren på svensk- och finskspråkigt håll skiljer sig åt i statistiken, säger Kupari.
Pisa-testets finska frågor översätts direkt från franska och engelska, som är organisatören OECD:s huvudspråk.
En felaktig fråga stjälper inte
Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige, vill inte ta ställning till hur Finland sköter språkgranskningen av matematikuppgifter.
– Det är förstås olyckligt att det blivit fel. Pisa är ett påkostat och välutvecklat projekt men det kan naturligtvis krypa in fel, säger han.
– Det är viktigt att det görs en språkanpassning i Finland. Men det är naturligtvis viktigt att man har samma begrepp och svårighetsgrad och att det blir korrekt, tillägger han.
Även om flera finlandssvenska högstadieelever kan ha svarat fel på grund av den felaktiga frågan så menar Oskarsson att enskilda felaktigheter inte påverkar Pisa-undersökningens slutsatser. Det finns omkring 100 uppgifter uppdelade i 13 häften som besvaras av olika elever. Svårighetsgraden bedöms för varje enskild fråga, vilket påverkar uppgifternas tyngd i den statistiska vägningen av resultaten.
– Pisa-testet har en ganska komplicerad statistisk uppbyggnad. Det är uppbyggt så att om en fråga blir fel så påverkar det väldigt lite det slutliga resultatet. Men naturligtvis ska det vara korrekt hela vägen, säger Magnus Oskarsson.
Testa dig själv hur du klarar niornas Pisa-prov!
Läs också: