Silverputs är något som heter pyton inom numismatiken, säger Kurre Pettersson som samlat på mynt, medaljer och prenikor sedan 1950-talet.
Det händer ofta att man tar till putsmedlet för att få ett mynt eller en medalj att skina och bli vacker, men Pettersson uppmanar folk att undvika detta.
- Mynten är i den kondition de är, och de kan aldrig bli bättre av att man putsar dem.
- Det lönar sig att kolla vad du sätter i parkeringsautomaten. - Kurre Pettersson.
Mormors värdelösa jubileumsmynt
I många hem finns olika uppsättningar med jubileumsmynt i olika årgångar. Men de är inga kassakor, samlarvärdet ligger i rariteterna enligt Pettersson.
- Eftersom de här jubileumsmynten finns lite här och var är de lätta att komma över, och har ett väldigt lågt samlarvärde.
På 1960- och 1970-talet ansågs ryska mynt mindre värdefulla, idag är de eftertraktade speciellt bland ryska samlare. Som exempel nämner Petterson en tiopennis slant från 1916, det vanligaste året för mymtet.
- På auktionen satte vi ett utgångspris på 300 euro för slanten. De finska roparna slutade vid 2000 euro, men en Moskvabo ropade in myntet för 4600 euro.
Förklaringen låg i att myntet i och för sig var i prima skick, men ännu mer om att de ryska samlarna i allt större utsträckning intresserat sig för tsartidens mynt.
Kolla vad du sätter i parkeringsautomaten
Ett mynt behöver inte vara gammalt för att vara värdefullt. Pettersson har sett en tvåeuros slant som är värd tusenlappen.
- Hittar man en vanlig tvåeuro från 2006 där det står Romfördraget på randen så kan man skatta sig lycklig.
Det handlar om ett misstag på Myntverket som präglade en uppsättning jubileumsmynt, och några fick felaktigt bara den svenska texten på randen.
Pettersson har själv sett två exemplar av slanten, men tror att det nog finns flere i omlopp.
- Det lönar sig att kolla vad du sätter i parkeringsautomaten, skrattar han.
Dubbletterna finansierar samlandet
Pettersson började själv samla mynt på 1950-talet, och var en bekant syn bland kassörskorna i bankerna och butikerna i Tölö.
- Jag brukade gå runt och fråga om de hade några gamla mynt, och så samlade de in åt mig. En gammal järnslant från 1930-talet kändes ju jättegammal för en liten knodd som jag.
Via sin pappas kompis lärde han sig hur man på bästa vis finansierar sin samlariver.
-”Med dubletterna ska du finansiera din samling” sa han. Det var som honung för mina öron, kommer Pettersson ihåg ännu 60 år senare.
Har man två exemplar av ett mynt kan man sedan sälja det andra, förklarar han.
Fokuserar på medaljer nu
Petterssons samlariver håller i sig, men intresseområdet har bytts.
- Först var det mynt, finska, svenska och ryska. Sen var det sedlar och idag är det medaljer.
Ur sina egna samlingar tycker Pettersson att Vegamedaljen hör till de intressantaste. Den präglades till Vega-expeditionens ära, då Nordenskiöld seglade genom Nordostpassagen på 1870-talet.
-Det finns fyra exemplar i guld som delades ut till befälet och 28 stycken i silver som delades ut till besättningen. Den jag har fick den yngsta besättningsmedlemmen, en jungman vid namn Th. A. Boström, berättar Pettersson stolt.
Gamla pengars dag ordnas på lördag 15.3.i Balders Sal på Alexandersgatan 12 klockan 11-15.