Sent på onsdag eftermiddag meddelade Abloys ledning att trettiofem personer får gå från låsfabriken i Björkboda. I dag har personalen försökt smälta chockbeskedet.
Siv Gylphe-Kaaja och Rita Dahlström möter mig utanför fabriken och berättar att stämningen där inne är osäker och orolig. Arbetsmotivationen är noll. Arbetskamraterna är ledsna och trötta.
- Alla funderar på framtiden så klart och på vem som får bli kvar. Vi vet ju inte vem som får bli kvar.
- Vi som ändå har ställt upp för den här fabriken, kämpat, jobbat över, hela tiden har vi gjort vårt bästa och nu får vi sparken. Det är tacken.
Varken Siv eller Rita tror på nya jobb. De har båda fyllt femtio och tror att de kommer att vara bland de första som sparkas i höst.
Någon enstaka som nu blir arbetslös kanske kan få jobb inom vården, men många jobb tror de inte att det handlar om.
- Det här är en katastrof.
Över trettio får gå vid låsfabriken i Björkboda
"Vi måste vara flexibla och hitta nya lösningar"