I maj i år fick det irländska företaget Karelian Diamond Resources tillstånd att undersöka förekomsten av diamanter i berggrunden i Utsjoki kommun. Området som de får undersöka är 900 hektar stort. En femtedel av området ligger på Kevo naturskyddsområde, och den största delen ligger på ett Natura 2000 område.
Viktigaste älven för atlantisk lax
Genom det reserverade området rinner Utsjoki älv, som är Tana älvs största biflod. Tana älv är gränsfloden mellan Norge och Finland och den största laxälven i hela nordatlanten med ett av världens mest unika laxbestånd.
Tapani Pakarinen är forskare på Vilt- och fiskeriforskningsinstutet i Helsingfors. Han anser att en möjlig gruva kunde försämra eller i värsta fall till och med rasera hela den biologiska produktionen.
- Det finns en risk för att verksamheten kan slamma upp en del av vattendragen. När det är fråga om färsk uppluckrad jord, så kan det utsöndras olika metaller och olika kemiska fördelningar från marken. Slam kan också täcka bottnen och på så sätt kväva laxrom som finns där.
Enligt Olav Eklund, professor i geologi vid Åbo Akademi är diamantutvinning helt miljövänligt.
- Det är tal om en helt mekanisk process, inga kemikalier tillsätts. Det kan förstås bildas lite slam. Men det där slammet är inte reaktivt på något sätt. Det är helt miljövänligt. Och följer företaget alla miljöföreskrifter så då måste de konstruera någon slags bassäng, så att vattnet hålls rent. Och där finns inte heller några kemikalier utan det är bara sten.
Norrmännen också upprörda
Tana älv är den längsta laxälven i Finland, men också i Norge.
- Det är klart att vi blir bekymrade också här på andra sidan gränsen. Hela området kring Tana älv berörs av ett sådant här ingrepp, säger Beaska Niillas som är fiskare och bor på andra sidan Tana älv i Karasjok i Norge.
Enligt Beaska Niillas har Tana älv en speciell betydelse för alla som bor längs älven.
- Vår identitet är starkt knuten till det förgångna och till de som levde här innan oss. Det är därför vi har stor respekt för naturen. Att riskera den här älven för några diamanters skull, det är inte förnuftigt. Sker det något med den här älven, är det bara att flytta härifrån och göra något annat, säger Beaska Niillas.
Inga rättigheter att klaga
Efter att gruvmyndigheten Tukes, Säkerhets- och kemikalieverket, hade beviljat det Irländska företaget tillstånd att undersöka berggrunden i Utsjoki reagerade kommuninvånarna och skickade in ett klagomål till Förvaltningsdomstolen. Inte enbart Utsjokiborna har klagat, även NTM-centralen, Forststyrelsen, och Samiska museistiftelsen Sámemuseavuođđudus har skickat in klagomål.
Samiska museistiftelsen Sámemuseavuođđudus har fått avslag på sitt klagomål. Hur det ska gå för de andra klagomålen är fortfarande oklart.
Men det verkar osannolikt att de kommer att tas i beaktande. Det anser Finlands gruvöverinspektör Riikka Aaltonen på arbets- och näringsministeriet.
- Man kan förstås alltid överklaga alla beslut. Men hittills har Förvaltningsdomstolen konstaterat att när det gäller förbehåll så är det enbart andra konkurrerande företags rättigheter eller andra privatpersoners rättigheter som har intresse att prospektera, som inskränks. Än så länge är det den tolkningen som gällt, säger gruvöverinspektör Riikka Aaltonen.
Det ställs få krav på ett företag som ansöker om förbehåll.
- Det är få krav eftersom förbehåll inte innebär några egentliga rättigheter. Man får inte fler rättigheter än någon annan, säger Aaltonen
Förbehåll ger inga fler rättigheter än allemansrätten. Tillståndet innebär enbart en form av förkörsrätt att lämna in prospekteringsansökan.
- Om man har förbehåll på ett område kan inte ett annat företag dyka upp från ingenstans och lämna in en ansökan.
Arbetsplatser
De flesta i Utsjoki är emot diamantjakten i kommunen. De få som förhåller sig positiva hävdar att en möjlig gruva kunde leda till fler arbetsplatser. Men det är ett argument som Utsjoki kommundirektör Vuokko Niittyvuopio inte tror på.
- Vi har inte så hög arbetslöshet och inga arbetslösa gruvarbetare överhuvudtaget. Visst är vi öppna för att företag är intresserade av vår kommun, men vi är inte öppna för sådana här näringar som hotar vår natur och samekultur. En diamantgruva skulle leda till arbeten för en kort tid, men sen är det över, säger Vuokko Niittyvuopio.
Niittyvuopio är också bekymrad över att ingen från företaget tagit kontakt med dem i kommunen.
- Vi fick ett brunt kuvert på posten när Tukes, Säkerhets- och kemikalieverket, hade beviljat företaget tillstånd. Men innan det hade vi inte hört något vare sig från Tukes eller från Karelian Diamonds Resources ledning.
Richard Conroy, vd för Karelian Diamonds Resources, säger att de väntar på myndigheternas beslut innan de tar kontakt med ortsborna.
- Vi ställer oss väldigt positiva till att ha kontakt med befolkningen i Utsjoki. Vi tror på att ha dialog med människorna på plats. Men i detta skede väntar vi ännu på att myndigheterna ska behandla de klagomål som riktas mot beslutet.
Om ni förhåller er positiva till att ha kontakt med befolkningen i Utsjoki, varför har ni då inte tagit kontakt med dem?
- Vi vill gärna göra det, det handlar inte om att vi inte skulle vilja. Men just nu känns det ganska lönlöst. Vi vill ju inte ge ortsborna förhoppningar om att en diamantgruva kommer att bli av.
Europas äldsta berggrund i Finland
Det krävs en speciell biologisk miljö för att man ska kunna hitta diamanter över huvudtaget. Diamanter hittar man vanligtvis där man har Jordklotets äldsta berggrund.
- Vi har äran att ha Europas äldsta berggrund i Finland. Och det är de områdena man är ute efter. Men för att man skall kunna utvinna någonting måste man också ta i beaktande om det är fråga om politiskt stabila områden. Och det gör att gruvföretag är speciellt intresserade av just områden i Finland, Sverige, Norge och Kanada, säger Olav Eklund professor i Geologi vid Åbo Akademi.
Olav Eklund hoppas att man i framtiden kommer att hitta diamanter i Lappland.
- Ur vetenskaplig synvinkel så tycker jag att det vore jättefint. Och hittar vi diamanter där så kan det hända att det hittas på flera andra ställen i Finland, så det kan vara en öppning för något helt nytt.
Läs mer om jakten på diamanter: Geolog: Talvivaara ingen enorm miljökatastrof och "Gruvindustrin en form av kolonialism"
Se Spotlight: Lapplands diamanter tisdag 30.9 kl.20.00