På Folkpensionsanstalten förstår man inte kritiken mot inkomstgränserna i studiestödssystemet. Behöver man inte socialbidrag, ska man inte lyfta det, säger man på FPA. Men räntan på de återbetalda summorna borde sänkas, säger förmånschefen till Yle Nyheter.
Många studerande upplever studiestödssystemet som både snårigt och orättvist. Den som studerar får inte förtjäna hur mycket som helst. Årsinkomstgränsen bestäms enligt de månader som studeranden fått studiestöd.
Exempelvis fick en studerande som lyfte studiestöd för nio månader år 2012 förtjäna 11 850 euro under hela det året, utan att studiestödet påverkades. Den som förtjänade mer, var tvungen att återbetala stödpengar till Folkpensionsanstalten.
Systemet uppmuntrar inte de unga att försöka komma in på arbetsmarknaden, säger kritikerna. I stället kan det här leda till en flitfälla -att det inte lönar sig att jobba.
Det här håller Ilpo Lahtinen på FPA inte med om. Han är förmånschef och medlem i Folkpensionsanstaltens arbetsgrupp för studiestödsärenden.
- Studiestödet är ett socialbidrag. Har man ett jobb som man förtjänar tillräckligt på behöver man inte socialbidrag i form av studiestöd, säger Lahtinen.
”Ingen måste lyfta studiestöd”
Lahtinen tycker alltså att skattebetalarna inte ska stå för extra pengar till studerande som förtjänar tillräckligt på jobbet. Vad som betraktas som tillräckliga inkomster är något som politikerna slår fast, i form av inkomstgränserna för dem som lyfter studiestöd.
- Det är helt okej att jobba och studera samtidigt, om man klarar av det. Men då måste man inte lyfta studiestöd, säger Lahtinen på FPA.
Han tycker också att själva systemet är både rättvist och enkelt att förstå. Enligt honom finns det klara och tydliga tabeller på hur mycket man får förtjäna utan att studiestödet påverkas. Överskrider man inkomstgränserna kan man också betala tillbaka stödet frivilligt, utan några straff.
Räntan borde sänkas
Går det däremot så långt att man tvingas till återbetalning läggs en ränta på 15 procent på beloppet. Det här tycker förmånschefen att är överdrivet.
- Politikerna borde sänka den här räntan, när räntenivån i övrigt är låg. En ränta av den här kalibern är inte skälig, säger Lahtinen.
Han tycker också att beslutsfattarna kunde se över nivån på bostadsbidraget. Men att studielånet räknas som en del av studiestödet som helhet tycker han att är okej.
- De studerande i Finland har det ändå rätt bra i internationell jämförelse. Exempelvis kostar det inget att studera här. Man kan se studielånet som den studerandes egen insats i utbildningsinvesteringen, tycker Lahtinen på FPA.
Hör hela intervjun med Lahtinen här:
