De flesta som konfronterats med huvudlusen har föga gott att säga om parasiten i fråga. Att bli kvitt huvudlöss är framför allt arbetsamt då huvuden ska kammas, lakan och kläder ska tvättas. Men huvudlusen kan också anses vara en intressant insekt som berättar en hel del om oss människor och vårt beteende. Det här anser Lena Huldén som är medicinsk entomolog, det vill säga insektforskare.
- Vi har alla sett apor som plockar ohyra ur varandras pälsar. Behovet av att peta på sin partner har alltid funnits även hos människan.
I gamla folksagor kan man läsa om prinsen som lade huvudet i prinsessans knä för att bli löskad. Så gör man mer sällan i dag. Nuförtiden kanske man klämmer sin partners pormaskar. Har man ingen partner kan man alltid skaffa hund och göra den i ordning för utställningar. På så sätt får man också utlopp för det medfödda påtandet, säger Huldén.
Lössen har ökat
Det förs ingen tillförlig statistik över lusepidemier i vårt land. Det forskas också väldigt lite inom området. Men klart är att sedan mitten av 1990-talet har luslarmen kommit allt tätare i skolor och på daghem. Efter att insektgiftet DDT, som också flitigt användes som avlusningsmedel, förbjöds på 1970-talet började lusstammarna återhämta sig.
Från skam till jämställdhet
Trots att förekomsten av löss inte har något med hygien att göra (lusen trivs de facto bättre i rent hår) kan det ändå kännas skamfullt att meddela alla föräldrar i en skolklass att den egna familjen har drabbats.
- Det har att göra med gamla stigman, tidigare har lössen förknippats med lägre samhällsklasser. På 1930-talet snaggade man barnen för att bli av med lössen.
Det vore kanske dags att skaka av sig fördomarna. Man tänker lätt att lössen enbart för något negativt med sig, men så är det nödvändigtvis inte. I dagens läge är huvudlusen snarare ett tecken på jämställdhet och demokrati, menar Huldén.
- Vi har löss därför att kvinnorna i stor utsträckning jobbar, de är inte hemmafruar längre. Vi har en bra kommunal dagvård och föräldrarna för gärna sina barn till ett kommunalt dagis. På daghem trivs och frodas ju även lössen, säger Huldén.
Hör mera om löss och hur man blir av med dem i Radiohuset på onsdagen (22.10). Då frågar vi också om det finns behov för nationella avlusningsdagar då man kollar och eventuellt behandlar barnen samtidigt.