Grekland är ett av de få EU-medlemsländer som inte godkänt stadgan för minoritetsspråk. Yle Nyheter besöker Grekland för att se hur det ser ut i ett land med endast en officiell minoritet.
Till pappers är Grekland ett av de mest etniskt homogena länderna i Europa. Den grekiska lagen känner endast till en muslimsk minoritet i vilken ingår tre olika etniska grupper: turkarna, de muslimska romerna och pomakerna. Utöver det finns det flera språkliga grupper.
Minoriteten (läs: minoriteterna) saknar representation i parlamentet. Det finns ett turkiskt parti och ett makedoniskt parti. Ingendera av partierna lyckades ändå få 3 procent av alla röster vilket krävs för att ett parti ska bli invalt i parlamentet.
Trots att så många minoriteter faller utanför lagen har representanterna för dessa grupper (t.ex. makedonier, albanier och arumäner) inte lyckats mobilisera sig själva för att kräva språkliga rättigheter.
- De som tillhör de språkliga grupperna som saknar minoritetsstatus är mer eller mindre assimilerade nationellt och politiskt sätt, förklarar journalisten Tasos Kostopoulos.
Hur menar du då?
- Ingen av grupperna har officiellt krävt att få minoritetsstatus.
Den muslimska minoriteten är den enda som har några som helst språkliga rättigheter. De har sina egna privata minoritetsskolor där en del av undervisningen sker på ett främmande språk. De som i lagen omnämns som språkliga grupper saknar helt och hållet språkliga rättigheter.
Assimilationspolitik i stället för minoritetspolitik
I stället för att tala om en minoritetspolitik talar Kostopoulos om att Grekland har en assimilationspolitik. Flera av de minoritetsaktivister jag träffar under min resa säger det samma.
Vem som helst kan vara grek, förklarar en makedonisk kvinna jag träffar i Thessaloniki. Så fort du talar grekiska och tillhör den grekisk-ortodoxa kyrkan är du grek, förklarar hon.
En turkisk man förklarar det som ett besök till en restaurang. Du sätter dig vid ett bord men du får aldrig menyn. Plötsligt får du ändå mat framför dig – det är den grekiska staten bestämmer vad du äter.
Minoriteterna förtrycker sig själva
Det här beror till stor del vad som hände efter det grekiska inbördeskriget 1946–49 då regeringsstyrkor stred mot kommunistiska separatister som fick stöd av Albanien, Bulgarien och den makedoniska minoriteten i Grekland.
- Det slaviska språket som talas uppe i norra Grekland, alltså makedoniska, har förtryckts av den grekiska staten fram till 1980-talet. Under Metaxas diktatur i slutet av 1930-talet var det till och med förbjudet att tala makedoniska offentligt.
Kostopoulos har skrivit flera historiska böcker varav en handlar om det makedoniska språket i Grekland. Han har en teori om att vissa minoritetsgrupper har internaliserat det förtryck som staten utövat på dem och alltså börjat utöva det på sig själva. Han använder makedonierna i Grekland som ett exempel.
- Det makedoniska språkets mörka historia har lämnat djupa spår hos människor. Det här kan leda till att språket kanske aldrig får minoritetsstatus i Grekland eftersom ingen vågar stiga upp på barrikaderna för att till exempel kräva utbildning på sitt eget språk, säger Kostopoulos.
Hur är det med Gyllene gryning, ett hur stort hot är de mot minoriteterna?
- Vi vet aldrig vad som kan hända i fall situationen förvärras och extremhögern får ett uppsving.
Varför har turkarna minoritetsstatus?
Orsaken till att det finns en muslimsk minoritet i Grekland har att göra med diplomatiska händelser. Då Grekland och Turkiet slöt Lausannefreden år 1923 efter att det Ottomanska imperiet föll omplacerades omkring 2 miljoner människor utgående från vilken religion de tillhörde.
Men 1967 då militärjuntan tog över makten i Grekland började landets ledning bryta mot vad man kommit överens om i fredsavtalet och slutade till exempel att bygga skolbyggnader för turkar. Tidigare hade staten finansierat byggande av skolor i de regioner, främst i västra Thrakien, där det bodde mest turkar.
Så småningom trappades också den turkiska undervisningen ner. Från att omkring 80 procent av alla ämnen undervisades på turkiska undervisas i dagens läge endast omkring 20 procent av ämnena på turkiska.
Staten förbjöd också de turkiska skolorna från att anställa lärare som studerat i Turkiet. Det här ledde till att kvaliteten på undervisningen i de turkiska skolorna blev allt sämre.
EU:s roll i medlemsländernas minoritetspolitik
Grekland är ett av de tre EU-medlemsländer som inte har godkänt stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Stadgans syfte är att förbättra minoritetsspråkens ställning i Europa.
Avtalet ska trygga människors rätt till service på sitt modersmål. Svenskan i Finland och finskan i Sverige är exempel på språk som nämns på listan över minoritetsspråk som ingår under konventionen.
Även om Grekland skulle ha undertecknat och ratificerat stadgan skulle EU inte kunna kräva att landet lever upp till sina löften. Eftersom Grekland redan är en medlem i EU har också alla de övriga 27 medlemsländerna godkänt Greklands officiella minoritetspolitik.
Läs också