Arkimandriten Nikodim Tsarknias är en av de mest framstående makedoniska aktivisterna i Grekland. Han leder en olaglig makedonisk-ortodox kyrka.
En äldre man med långt, vitt hår och långt skägg sätter sig framför mig. Han är klädd i den ortodoxa kyrkans svarta, långa kåpa. Vid första anblick ser han inte ut som en aktivist, men han är mannen bakom den underjordiska makedonisk-ortodox kyrkan i Grekland.
- När det kommer till liturgin är den precis den samma som i vilken ortodoxkyrka som helst. Det enda som skiljer kyrkan från den grekisk-ortodoxa är att jag predikar på makedoniska, förklarar arkimandriten Nikodim Tsarknias.
För ett tiotal år sedan var Tsarknias präst i den grekisk-ortodoxa kyrkan. Problemen började då hans kolleger upptäckte att han predikade på makedoniska i de små byarna i norra Grekland. Tsarknias stämdes för att använda den svarta kåpan. På det här sättet försökte man stänga ut honom ur kyrkan.
Kåpan som kostade 50 000 euro
Rättegången inleddes och Tsarknias gick fram till domaren med ett dokument. Där stod det att han var en religiös person inom den makedoniska kyrkan som tillhör en annan kult. Domstolen kunde inte göra något eftersom det i den grekiska lagen står att endast präster får bära kåpan och dokumentet visade att Tsarknias de facto var präst. Till slut fick han tillstånd att använda kåpan.
Trots alla påtryckningar, all stryk och alla de dagar jag måste tillbringa i fängelset tvivlade jag inte på min sak.
- Rättegången var lång och dyr eftersom jag gick igenom ungefär 14 olika domstolsförhandlingar. Det tog mera än 4 år innan jag fick tillstånd att sätta på mig kåpan igen, berättar Tsarknias.
Beslutet kom antagligen efter påtryckningar från olika människorättsorganisationer. Tsarknias reste till Helsingfors, Geneve och Warsawa för att föra fram sin sak hos olika människorättsorganisationer. Efter flera år av resande och rättegångar hade Tsarknias betalat sammanlagt 50 000 euro för att få bära den svarta kåpan.
Det är svårt att förstå hur en kåpa är värd så mycket möda, en hur stor vinst var det för dig att till slut få bära den?
- För mig var det en enorm vinst eftersom jag har drömt om att få bära den här kåpan sedan jag var ett barn. Trots alla påtryckningar, all stryk och alla de dagar jag måste tillbringa i fängelset tvivlade jag inte på min sak. Jag tror starkt på vad jag gör. Jag ser det här som en stor vinst, inte bara för mig utan för alla makedonier.
Kyrkan kan rädda den makedoniska kulturen
Eftersom makedonierna inte är en officiellt erkänd minoritet saknar de språkliga rättigheter. Dessutom har gruppen varit en nagel i ögat på den grekiska staten i långa tider på grund av historiska skäl. Det finns tider då det till och med varit förbjudet att tala språket på gatan.
Varför är det viktigt för makedonierna att ha en egen kyrka?
- För makedonierna är det oerhört viktigt att ha en kyrka på sitt eget språk eftersom den har funnits i flera århundraden, även under det Ottomanska imperiet. Efter att regionen Makedonien blev en del av Grekland hölls alla kyrkliga tillställningar enbart på grekiska.
Vad betyder det för en troende då att få höra en predikan på sitt modersmål?
- För en troende kan det ge en viss ro att höra liturgierna på den troendes modersmål. Om du ber på ett främmande språk är det som att komma till ett hus där alla talar ett språk du inte förstår. Du lämnar huset utan en känsla av glädje inombords.
Den gamle mannen ser fundersam ut. Han tittar ut genonom fönstret på bilarna som glider förbi på den breda gatan.
- Kyrkan en mötesplats där man kan uttrycka sina sorger och sin glädje. Det är inte en slump att de makedonier som emigrerat till Kanada till exempel har sin egen kyrka på sitt eget språk. Genom den gemenskap som en kyrka erbjuder kan man hålla kulturen och traditioner vid liv.
Receptionsbyggnad ska förvandlas till kyrka
I byn Aridea som ligger ungefär hundra kilometer nordväst om Thessaloniki håller Tsarknias på att bygga en kyrka. Enda sättet för honom att få ett bygglov på var att kalla byggnaden för en reception.
Nu står den så kallade reception så gott som färdig. Nästa steg är att myndigheterna granskar att byggnaden håller måttet för att vara en reception så att man sedan kan dra elektricitetsledningar till byggnaden. Därefter är det fritt fram att lyfta upp ett kors på taket och inreda receptionen till en kyrka.
Kampen om att få tillstånd att agera som kyrka
Arkimandriten Nikodim Tsarknias hoppas på att kunna ha sin första predikan på makedoniska redan nästa år.
- Den egentliga kampen är att få tillstånd att agera som en kyrka. Jag vill också öppna alla de kyrkor som nu står tomma i de makedonisktalande byarna och inleda makedonisktalande verksamhet i dem.
I Aridea är det ingen hemlighet bland byborna att byggnaden är en kyrka.
- Alla som jobbar inom kommunledningen vet om kyrkan. Till och med polisen vet om den.
Är du inte rädd för vad som kan hända?
- Nej, inte efter allt det jag har varit med om, säger Tsarknias och skrattar. Jag känner att EU hjälpte mig en bit på vägen men de kunde göra så mycket mera för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Grekland. Jag tänker fortsätta kämpa och hoppas att jag en dag når mitt mål.
Läs också
Lyssna på inslaget om Nikodim Tsarknias här.