Matts Kronqvist i Vasa har arbetat 40 år i polisens tjänst. Den långa karriären är nu inne på slutrakan och Kronqvist får istället ställa sig in på penisonärsdagar framöver.
- Det känns nog bra, fastän det är med lite blandade känslor jag lämnar arbetsgemenskapen, säger Kronqvist, som konstaterar att polisarbetet har innehållit mycket glädje, men också allt för mycket sorg.
Polisens jobb går för det mesta ut på att utreda och lösa problem och rent ut sagt elände. Då gäller det att hålla distans till arbetet och inte gå in för djupt i det. Annars orkar man inte.
- Men det är klar, det finns saker man funderar på också där hemma, det går inte att koppla bort klockan 16:15.
Bilmekanikern som sadlade om
Under sin över 40 år långa karriär som polis har Matts Kronqvist jobbat med en mängd uppgifter: yngre konstapel ute på fältet, äldre konstapel, undersöknings- och förhörsarbete och befälsuppdrag.
- Det har varit jättebra att jag har fått arbeta med allt det här och har fått insikt i hur det fungerar. Det har varit en förmån.
Matts Kronqvist föddes till en polisfamilj, men det var ursprungligen inte hans plan att själv bli en lagens väktare. Han var sen liten mycket teknikintresserad och gick ständigt med smutsiga fingrar efter att ha skruvat på maskiner och apparater.
- Jag skulle bli bilmekaniker, det blev jag också och höll på med det en tid. Sen då jag började fundera på att eventuellt studera vidare och funderade på alternativen, så blev det bara så att jag utbildade mig till polis, säger han.
Intresset för teknik har även varit till nytta i arbetet som polis, konstaterar Kronqvist. Datatekniken har gjort entré och den förändringen har varit enorm.
- På ordningspolisen i Vasa satt vi med skrivmaskin och sex, sju kalkerpapper för att få kopior av handlingarna. På 80-talet började allt datoriseras och nu är vi ju "gifta med datorn"
Resurserna tryter
Samhället har ändrats mycket under Kronqvists tid på polisen och därmed också behovet av polisens tjänster. Vår moderna, urbaniserade och allt mer anonyma tillvaro gör att till exempel den sociala kontrollen och skyddsnäten inte fungerar som förut.
- Förr i tiden behövde man inte ha skyddshem, fastän det fanns familjevåld, för det fanns alltid någon släkting eller granne man kunde ta sin tillflykt till - åtminstone på landsorten.
Då samhället förändras - på gott och ont - så måste polisen följa efter. Det som ändå styr är resurserna. Just resurstilldelningen är en evighetsfråga, säger Kronqvist.
- Hela tiden har de minskat, säger Kronqvist. Ett dilemma är att det samtidigt hela tiden kommer till uppgifter som kräver att man specialiserar sig.
De som sen är specialister är borta från fältet och man får inte ersättande tilläggsresurser, säger Kronqvist. Som exempel ger han att utredning av ekonomisk brottslighet för några år sedan sysselsatte en eller två personer. Idag är de ett tiotal.
- Internationellt sett har den finländska polisen jättebra resultat, men frågan är hur länge personalen kommer att orka.
Blir inte sysslolös
Onsdagen den 26 november är Matts Kronqvists sista dag på jobbet. Den kommer att gå åt till att prata med kollegorna. För pensionärstillvaron har han inga direkta planer, men är ändå inte rädd att han blir sysslolös.
- Jag har många vänner och bekanta som har planerat vad de ska göra som pensionärer, men så har de blivit sjuka eller rentav dött. Jag har försökt göra det jag vill göra genast då jag känner för det.
Läs också: Bondförnuft är polisens bästa vapen