Motståndet mot frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP) växer på båda sidor om Atlanten.
En våg av protester fick EU-kommissionen i mars att ta time-out i förhandlingarna men kritiken växer också i USA.
Ilana Solomon jobbar i Washington D.C på Sierra Club, en av de stora miljöorganisationerna i USA. Hon säger att erfarenheterna från tidigare frihandelsavtal visar att medborgarna förlorar trots löften om ekonomiskt uppsving.
Enligt Ilana Solomon hade frihandelsavtalet med Kanada och Mexiko (NAFTA) mest negativa följder för USA. Handelsbalanden blev negativ och 700.000 arbetsplatser gick förlorade. Sierra Club är bara en av många miljö-, medborgar- och konsumentorganisationer som ifrågasätter sig frihandelsavtalens logik.
De som driver på avtalen – den amerikanska regeringen, stora amerikanska företag och advokatbyråer – utlovar fler jobb och fler affärer över Atlanten om handelshinder tas bort. Logiken är klar: ju färre hinder för affärer, desto fler affärer. Affärer skapar arbetsplatser och tillväxt. Men enligt Ilana Solomon på Sierra Club är just det som kallas ”handelshinder” sådana regler som skyddar miljön och medborgarna mot till exempel farliga kemikalier. Enligt hennes behövs regler för till exempel livsmedelssäkerhet trots att kommersen blir mindre. Enligt hennes logik ger ett frihandelsavtal de stora företagen rätten att bestämma om livsmedelssäkerhet och miljöskydd.
Det är inte bara medborgarorganisationer som protesterar mot frihandelsavtalet mellan EU och USA. Nu har också ledande politiker i parlamenten i bland annat Tyskland, Frankrike och Nederländerna börjat ifrågasätta vissa centrala punkter i frihandelsavtalet. Förhandlingarna är i full gång och väntas vara klara år 2015.
I radioprogrammet Radar diskuteras medborgaraktivism och möjligheten att påverka i komplicerade samhälleliga processer.
