De närmaste åren kommer vi att få se flera sparlösningar inom vårt skolväsende, till exempel genom större gruppstorlekar. Det tror Kurt Torsell, sakkunnig i svenskspråkiga undervisningsärenden vid Kommunförbundet.
Yle nyheter rapporterade på torsdag att nyanställda lärare i huvudstadsregionen från och med nästa läsår kommer att anställas vid skolstart. Tidigare anställdes nya lärare från och med den första augusti, alltså några veckor tidigare.
Lärarna förlorar en halv månadslön, medan Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda kommer att spara några mindre summor genom det nya systemet.
Kurt Torsell, sakkunnig i svenskspråkiga undervisningsärenden vid Kommunförbundet, säger att vi inom de närmaste åren kommer att få se mer av vad han kallar för ”många bäckar små”-sparmodeller.
- Ju längre det här ekonomiska läget fortsätter, desto fler stenar tror jag att man är tvungen vända på. I det här fallet talar vi om landets rikaste kommuner. I kommuner med ännu svagare ekonomi tror jag man börjar titta på gruppstorlekar, timresurser och permitteringar, säger han.
Enligt uppgifter har flera andra kommuner liknande planer på att senarelägga nyanställningar av lärare, till exempel Vasa och Tavastehus. Vid lärarfacket OAJ kan man än så länge ändå bara bekräfta att Salo med säkerhet har fattat ett liknande beslut.
Bättre än permitteringar
Jämför man dessa ”många bäckar små”-lösningar med varandra anser Kurt Torsell att senarelagda nyanställningar är att föredra framom permitteringar.
- Under permitteringarna är också eleverna på plats, men i de här fallen är det bara arbetstagarna som drabbas, säger han.
Förslaget om att senarelägga nyanställningar av lärare i huvudstadsregionen har mött hård kritik från lärarhåll. Ett av argumenten är att södra Finland kommer få ännu större problem att locka behöriga lärare till sig.
Kurt Torsell säger att han förstår kritiken och säger att den nya linjedragningen inte kommer att polera bilden av arbetsgivarsidan. Men han håller fast vid att kommunerna måste spara.
- Kommunerna kan inte höja skatterna, samtidigt som skatteintäkterna minskar då arbetslösheten stiger. Staten drar sig även undan från sitt finansieringsansvar. Det blir mindre pengar i systemet och det måste kompenseras på något vis.