Suntta Sundström läste ut människors auror och färger på 1960-80-talet. Här läser han ut Bangredaktörernas auror och ser på färgerna hur de mår.
Suntta berättar om hur han i barndomen redan fick höra att han var ett underligt barn. Framtiden ser han mest i drömmar, men han börjar nog bli lite gammal och trött.
Lotta Wigelius får höra att hon är en konstnärlig, vacker och överkänslig själ. Suntta har aldrig sett så vackra färger på auror i sitt liv.
Göran Kurtén får en mindre entusiastisk auraläsning, och Suntta avfärdar hans auror snabbare. Han säger att Kurtén är häftig, med gula auror vid magen som kan åstadkomma magsår.
Text: Ida Fellman