Bo Carpelan (1926-2011) var en av Svenskfinlands mest mångsidiga författare. Han har också sysslat med litteraturvetenskap, samt varit recensent och bibliotekarie.
Lars-Peter Ringbom träffar Bo Carpelan i en blomstrande sommarmiljö och frågar honom om det är svårt att syssla med så många områden. Bo Carpelan menar att det endast berikar ens liv. Det är inte till nackdel för en författare om han arbetar med vitt skilda saker.
Debuten Som en dunkel värme (1946) var ett mycket "romantisk företag", säger Carpelan. Den andra boken "Du mörka överlevande" är min svagaste bok, tycker han.
Bo Carpelan menar att den ädlaste formen av litteratur är att skriva dramatik, kanske också den absolut svåraste formen. Det skulle vara hälsosamt för våra unga författare att mera ägna sig i åt radio- och tv-pjäser.
Lars von Haartmann intervjuar Bo Carpelan om vad han anser är det "rätta sättet" att skriva.
Vi får också höra novellen "Jag minns att jag drömde (om en stor storm)" ur novellsamlingen Jag minns att jag drömde.
Text: Ida Fellman