På demilitariserade Åland debatterades 1989 i flera månader om krig på lek. Det handlade om överlevnadsspelet Survival Game – eller krigsspelet som det kallades.
Spelet går ut på att man skjuter med gasdrivna vapen som skjuter färgampuller. Den åländska allmänheten protesterade. Krigsspelet är ett hån mot demilitariseringen och tecken på dålig moral och etik.
Jan-Ola Karlsson som är VD för Ålands Survival Games säger att de som spelar minsann inte är några mördare, det är ju bara lek. Man skall bara ha roligt och trevligt i naturen och få kondition. Det handlar inte om militarism utan är en hobby som vilken annan. Inga Rambo-typer och krigshetsare är ens välkomna. Man känner inget när man skjuter en annan människa som man inte skulle känna när man målar något, menar Jan-Ola. Inga aggressioner och utbrott är tillåtna.
Kjell Nilsson på Ålands fredsförening tycker däremot att det är märkligt att vuxna skall leka krig är både märkligt och svårt att förstå. Sloganen "Åland – fredens ö" förlöjligas.
En gallup på Mariehamns gator visar att de flesta inte vill ha krig på Åland. Dom som vill leka krig kan göra militärtjänst på fastlandet.
Inger Mattsson (soc.dem) från Landstinget skulle gärna förbjuda dem. Inte heller proffsboxning skall tillåtas tycker hon. Inget som är förbjudet i Sverige. Jan-Erik Lindfors, vicetalman i landstinget funderar på lagen och hur man skall upprätthålla den. Man måste kanske gå till riksdag och regering och det kan vara tid. Inger Mattsson säger att hon inte kan de "lagtekniska historierna" men tror att det går att få ett förbud. Det säger också Kjell Nilsson: "Finns viljan går det"
Åland Survival Games väntar på lagen och spelar massor tills dess. Jan-Ola Karlsson tror inte på förbud. Krigsspelet blev inte förbjudet utan växte i popularitet. I synnerhet på 1990-talet var spelet utbrett och spelat.