Lars-Peter Ringbom beger sig till Östra Nyland och Kotka för att söka upp finlandssvenska miljöer och människor i de språkliga randområdena.
Strömfors – från bruksort till plastfabriker
Strömfors är en gammal fabriks- och bruksort. Smeden Kalle Lindfors minns den gamla brukstiden i Strömfors. Han har varit smed i 63 år och smidit många spikar.
Nuförtiden har plasten på många ställen fått ersätta järnet. Plastfabriken som tillverkar elprodukter och wc-stolar sysselsätter 360 personer. Det gamla hantverket lever kvar i de flinka kvinnohänderna.
De trångbodda arbetarbostäder får ge vika för nybyggda hus. Lasse Aalto med hustru arbetar på fabriken och bor i ett hem de själva har byggt. De har tagit lån från banken. Två år har man byggt på fritiden. Deras trettonåriga dotter går i finsk samskola i Lovisa. Hon vill inte tala svenska. Det är lätt hänt att man glömmer bort svenskan då alla arbetskamrater är finnar.
Mörskom blev finskt med de karelska inflyttarna
Mörskom har genomgått stora förändringar, både vad gäller språk och inkomstkällor. Det är framför allt inflyttade karelare som påverkat finlandssvenskarnas antal, som nu är 12 %. I kommunalfullmäktige sitter tre stycken svenskspråkiga, av sjutton ledamöter. Mörskom är ett bra distrikt för jordbruk berättar bonden Kurt Holmberg i Gobbas.
Mogenpört är stenar, fiske och oproblematisk tvåspråkghet
Mogenpört ligger i sydost vid Finska viken, c. 20 km västerut från Kotka. Vi följer med notfiske på vårisen. Fiskarna säljer fisken till Kotka. Henrik Backman fiskar för eget bruk utanför Tuskars by. Fisket har gått bakåt. Förr kunde man få braxen så att man inte fick noten i land. Henrik Backman tror att det är vattenföroreningarna som påverkar. Lax och sik tål inte smutsigt vatten. Man borde få ersättning, bönderna processar och processar, men fast man vinner har det nackdelar.
Språkligt hör Mogenpört till randområdena med 80 % svenskar, men de evakuerade har sänkt andelen något. Språket är inget problem, man talar svenska och finska om vartannat.
I Kotka samsas alla språk
Så reser vi ut från Nyland till Kotka. Fru Mary Tirschmann är en av de första Kotkasvenskarna. Hon kom 1922 till Kotka som var en liten stad. Tjugo- och trettiotalet var glada livet i Kotka. Nu skall Mary Tirschman flytta till Kotka åldringshem vid Langinkoski.
Hamnen i Kotka är stadens puls och livsnerv. Där träffar vi Rurik Guttolfsen. Rurik är gammal Kotkabo, men hans farfar kom från Norge till Kotka via Gutzeit. I Kotka bor många norrmän.
Kotka svenska skola är en central punkt för svenskarna i Östra Finland. Beatles härskar på elevhemmet där vi får höra Rainer Knapas från Pyttis, Kim Nylund från Imatra, samt Carita Sundgren och Bosse Mellberg från Villmanstrand. Rainer Knapas påpekar att man har ett utmärkt samarbete med de finska eleverna. Kotka är en tråkig stad tycker Carita Sundgren och Kim Nylund, men man hinner inte göra så mycket på fritiden.
Lars-Peter Ringbom avslutar rundturen med ett besök på det kejserliga sommarresidenset vid Langinkoski.
Text: Ida Fellman
Läs också
- Slagregn försvårar de finska mästerskapen i plöjning
- Slaget vid Aborrfors
- Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen
- Att vara lots i Pellinge
- Hamnarna - våra portar mot havet
- Ryska krigsfångar i Östnyland
- På somrarna levde de unga flickorna med korna
- Internet från Hindersby till Amsterdam
- Motorvägar i Östra Nyland
- Med kanot längs Svartsån i Östnyland
- Vinternotfiske i Åbolands skärgård
- Om finlandssvenskar för finnar