Vart har fredsrörelsen tagit vägen, och varför har det inte skett stora demonstrationer i vårt land med anledning av konflikten i Ukraina? Det undrar vissa med tanke på att vi har ett krig i Europa, på drygt 1000 kilometers avstånd från Finlands sydkust.
Många äldre tror att särskilt unga är passiva i fredsfrågor. Men fredsaktivisten Laura Lodenius på Fredsförbundet säger att det är en vanlig missuppfattning.
- Vi har en äldre generation som uppfattar att den enda aktivitetsform som de mäter människors aktivitet är det att om de marscherar på gatan. Då Ukrainakrisen började ordnade vi ett par demonstrationer och de samlade inte så mycket människor. Den yngre generationen uppfattar inte det som det allra naturligaste sättet att vara aktiv på.
Den 25-åriga fredsaktivisten Pauli Huotari håller med.
När det gäller demonstrationer så har läget förändrats. Aktiviteten har flyttat till internet. Unga deltar ofta i olika diskussionstillfällen, eller i kampanjer på sociala medier, kommenterar han.
Det skrivna ordets makt
Huotari tillägger att det är ett vettigare sätt för unga att föra fram sina åsikter i skrift, till exempel på nätet.
- På det sättet kan man påverka sin omvärld mer.
En ytterligare orsak till att det inte har blivit stora finländska demonstrationer om Ukrainakriget är enligt Lodenius på Fredsförbundet att det inte är självklart för folk vad de ska tycka i den här frågan.
- Det ena problemet med den här Ukrainakrisen, på samma sätt som Syrien också, är att det inte finns en så svartvit enhetlig bild av vem man ska vara för och vem man ska vara emot.
Lodenius menar också att finländska politiker verkar ha agerat ganska rätt.
- Det att folk inte demonstrerar i Helsingfors i Ukrainafrågan handlar nog om det att de inte uppfattar att finländsk politik i Ukrainafrågan egentligen har varit så hemskt fel.
Mångsidig värld och splittrat schema
Hon tillägger att i en globaliserad värld så finns det så många olika frågor som folk är engagerade i att en enskild fråga inte lyfts upp lika mycket.
Till exempel på 60- och 70-talet var många studerande mycket aktiva i fredsfrågor genom engagemang i olika föreningar. Men hur är det med dagens ungdomar, hinner de vara med om att rädda världen?
- Ja, det är nog svårare att hitta unga som har tid att engagera sig till exempel för fredsfrågor i dagens läge, konstaterar Huotari.
Han säger att han själv inte jobbar vid sidan av sina studier, utan väljer att lyfta studielån istället. På det här sättet har han tid för att engagera sig. Men de flesta unga väljer att jobba vid sidan av studierna
Huotari tillägger att många i dagens läge också gärna arbetar för fred genom de val de gör som konsumenter eller genom att välja vem de röstar på. Att verka för fred kan man alltså göra på många olika sätt.