Vår- och höstdagjämningarna var tidigare viktiga fester och det fanns många trosföreställningar sammanknippade med de här dagarna. Sanna Forsblom, som studerar folkloristik vid Åbo Akademi, har tittat närmare på de här dagarna och Maria bebådelsedagen och Mickelmäss som ligger nära jämningsdagarna.
I gamla tider fanns vissa märkesdagar som var tätt sammanknippade med väderprognoser. Vädret just en sådan dag ansågs visa hur vädret skulle bli under den kommande säsongen och det i sin tur hade betydelse för skörden och det praktiska livet. Vid vårdagjämningen och Maria bebådelsedag skulle ljusen släckas inomhus i och med att våren började och på motsvarande sätt fick man tända ljuset vid höstdagjämningen och Mickelsmäss då vinterhalvåret började.
Skapelsen
Dat har funnits trosföreställningar om att världen skapades på vårdagjämningen och på vissa håll i världen firas den ännu som nyår. Den är en av de äldsta kända festdagarna då den konkret förknippas med solens ställning. Det finns gamla monument bevarade och som påverkas av solens strålar just den här dagen. Exempel på ett sådant är Stonehenge i syndvästra England och som härstammar från bronsåldern. Hurudana ritualer man har utfört är däremot okänt.
Maria bebådelse
Med den här bakgrunden passade det också bra att fira Maria bebådelsedag nio månader före julen. Maria bebådelsedag var tidigare en helgdag och den rätta dagen är 25 mars men den firas nu för tiden till söndagen efter 25 utom om påsken infaller just då då den firas söndagen före 25 mars. Dagen innebar ofta en paus i fastan och man kunde roa sig och äta gott. En viktig symbol för den här dagen är tranan i och med att tranorna brukade återvända vid den här tiden. Barnen kunde klä ut sig till tranor och tigga godis eller kasta tranbrev in till folk. Man kunde också springa trana barfota utomhus och det skulle ge bättre skörd, god hälsa och tåliga fötter.
Spådomar
Väderspådomarna var centrala i firandet och en spådom lyder Om vårfrunatten fryser till; kölden länge vara vill; fyrtio nätter skall det dröja; innan bonden sen kan plöja. Den här dagen har också kallats vårfrudagen och på vissa håll har det blivit våffeldagen och i och med att dagen firas i fastan fanns det gott om ägg och därför gick det enkelt att laga våfflor.
Höstdagjämning och Mickelsmäss
Höstdagjämningen kan sägas vara motsatsen till vårdagjämningen. Nu skulle ljusen tändas igen och om det var norrsken den här dagen skulle det bli kallt. En högtid nära höstdagjämningen var Mickelsmäss eller Mikaelidagen till åminnelse av änglarnas general Mikael, som stred mot allt ont. Nu skulle skörden vara bärgad, tjänstefolket kunde byta jobb och det ordnades marknader. Mickelsmäss kallades ofta ungdomens fest och många gifte sig vid den här tiden.
Sanna Forsblom har tittat närmare på dagjämningarna och festerna runt dem.