I Estland börjar följderna av EU:s sanktioner mot Ryssland nu kännas konkret på landsbygden, då flera mjölkgårdar lägger ner verksamheten.
Landsbygden i Estland domineras av stora företag och ett av de stora, Perevara, lägger ner fyra av sina fem gårdar.
Det betyder att över tusen kossor ska säljas eller slaktas och att 75 personer sägs upp.
- Nej, inte har vi hunnit söka något nytt jobb, vi jobbar ju ännu här, säger några arbetare på den mjölkgård i Tabivere i östra Estland som ska läggas ner nu under våren.
De har expertbesök från storstan. Kati Kadakas jobbar för den estniska arbetslöshetskassan med att snabbt reagera på större uppsägningar. Hon säger att det nog är bäst att börja söka jobb så snart som möjligt.
- I dag talade vi här på vår workshop om jobbsökning om möjligheterna att få jobb lite längre bort eftersom det inte finns så många jobb här i Jõgevatrakten.
Men ingen av de uppsagda visade minsta intresse för att flytta längre bort.
- De har nog inte ännu mentalt tagit in att de har förlorat jobbet, säger Kadakas.
Går över till spannmålsodling
Perevaras vd Alo Teder säger att tre faktorer fick ledningen att bestämma sig för verksamhetsnedläggningarna; de låga oljepriserna, en överproduktion av mjölkprodukter i Europa och att den ryska marknaden försvann som en följd av EU:s sanktioner och Rysslands motåtgärder.
- Exakt hur avgörande bortfallet av den ryska marknaden är är svårt att värdera, menar Teder, men det har utan tvekan haft stor betydelse.
I stället övergår Perevara till spannmåls- och rapsodling.
Enligt mejeribranschen är och förblir inte Perevara det enda företaget som lägger ner mjölkproduktionen i år, trots att företaget möjligen är det största som ger upp. Det talas om tiotals gårdar och 400 arbetsplatser som ännu kommer att försvinna.
Det säger sig självt att till exempel en mjölkerska inte kan utnyttja sina specialkunskaper när hon söker nästa jobb, utan omskolning blir nödvändig om hon vill behålla sin relativt höga lönenivå.
- Vi har inga kunskaper i jobbsökande, säger Eve Kurse, gårdschef i Tabivere, de flesta av oss har jobbat här i tio år eller längre. Det är allt vi någonsin har gjort.
Kurse har en högre högskoleexamen i djuruppfödning och vill inte byta bransch.
- Det är klart att jag kan skola om mig, jag vet bara inte till vad, säger hon.
Egenföretagande uppmuntras
På Arbetslöshetskassan i den närmast belägna staden Jõgeva, beklagar man att det inte finns arbetsplatser åt alla, men på typiskt estniskt manér uppmanar de uppsagda att våga starta eget.
- Det är faktiskt så här i Jõgeva län att allt fler startar eget företag eftersom det inte finns så många större arbetsgivare mer, säger Liina Võsaste, chef för Arbetslöshetskassans lokalavdelning i Jõgeva.
Ofta handlar det om småskalig turism eller hantverk.
- Det är egentligen den enda möjligheten för dem som inte vill flytta härifrån. Vi har gett startstöd åt många personer som har gjort sin hobby till sitt jobb.
Tycker Ryssland är skurken
Anmärkningsvärt är att jag inte hör en enda kommentar med kritik mot regeringen, som ju har valt att stöda EU:s sanktioner mot Ryssland, trots att sanktionerna alltså direkt har påverkat deras arbetssituation.
Inte heller arbetsgivaren kritiseras hårt för beslutet att lägga ner.
Här är det Ryssland som ses som den stora skurken och det finns en viss rädsla för att Ryssland ska börja bråka med Estland. Vi befinner oss drygt 100 kilometer från gränsen.
Arbetslöshetskassans expert på massuppsägningar, Kati Kadakas, påpekar ändå att känslorna och besvikelsen nog finns där under ytan.
- Esterna är ett tillslutet folk, men uppsägningar kommer oftast som en chock för alla parter, säger Kadakas.
Ofta brukar det behövas ett par jobbsökarworkshoppar innan deltagarna börjar aktivera sig.
- Med tiden börjar söka jobb aktivt och då öppnar de sig, tillägger Kadakas optimistiskt.
Men sanktionerna är inte en kris som kommer att knäcka den estniska landsbygden.
- Än så länge är ju faktiskt de flesta mjölkgårdar igång, avslutar Kadakas.
Gustaf Antell