Alexandra von Schwerin lämnade ett toppjobb i Stockholm för att bli slottsfru på Skarhult nära Lund. I början kände hon sig ensam i den mansdominerade, skånska godsmiljön. I sitt letande efter förebilder öppnade sig en helt ny historisk värld för henne, en värld som faktiskt berör oss alla.
Flera kvinnliga härskare kom i dagen, järnladies som inte nått historieböckerna så som deras manliga motsvarigheter. Vi har till exempel den engelska prinsessan Filippa som styrde Sverige 1412-1430. Hon var gift med Erik av Pommern, som mest bodde utanför Sveriges gränser, men ändå är nogsamt dokumenterad.
Fredligt styre
Filippa för sin del var Sveriges regent i ordets fulla bemärkelse, men nämns i väldigt få historieböcker. Hon ledde riksrådets möten och tog hand om allt ifrån beskattningen till försvaret. Inte heller hennes grav i Vadstena kyrka är allmänt känd.
De flesta har en uppfattning om Gustav Vasa på 1500-talet. Hans andra hustru, Margareta Eriksdotter, känner många inte ens till namnet. I likhet med Filippa tog hon hand om rikets säkerhetspolitik.
Under den så kallade Dackefejden, i praktiken ett inbördeskrig mot kungen, fick Margareta se till att kontrollera stora delar av mellan Sverige och landets spionverksamhet. Förutom slotten, hade hon hand om gallringen till sekreterarposter.
Inofficiell drottningklubb
Lundaprofessorn Dick Harrison säger att Margareta Eriksdotter i allt väsentligt var en vicekung av två länder. Dessutom korresponderade hon med andra drottningar på kontinenten som gjorde samma sak i sina länder, ett faktum som Harrison inte hade någon aning om när han blev professor i historia.
Det krävdes ett aktivt initiativ av en av Harrisons studenter att vilja forska i Margaretas publicerade brev och i dag konstaterar Harrison att:
- Det är jätte enkelt att hitta kvinnor i historien som det finns gott om uppgifter om. Det är inte det som är problemet. Problemet är att vi medvetet eller omedvetet väljer att fokusera på männen. Vi har vant oss att tänka att kvinnor inte hade någon betydelse förr och därför vet vi ingenting om dem.
Före 1800-talet styrs företag som familjeföretag där man väljer den som är bäst lämpad för en uppgift. Under industrialismen börjar man rekrytera ledare och då försvinner kvinnorna som chefer.
Alexandra von Schwerin
Stora delar av vår politiska historia har försvunnit, femtio procent av vår sociala historia och mycket stora delar av den ekonomiska historien från medeltiden in på 1700-talet har försvunnit, säger Harrison.
Bortglömda dokument
Också i Alexandra von Schwerins kontakt med ett antal historiker har nya rön kommit i dagen, så att slottet Skarhults ägarlängd rentav har fått skrivas om.
På Riksarkivet i Stockholm hittade historikern Svante Norrhem exempelvis ett dokument som visar att det är Beata von Königsmarck som på 1600-talet köper Skarhult och inte hennes make Pontus de la Gardie, som in på 2000-talet har stått som slottets ägare. Beata von Königsmarck köper, äger och driver Skarhult i sextio år.
Slottsbyggare
Skarhults mäktigaste person genom tiderna hette Mette Rosenkrantz. Hon var Danmarks rikaste kvinna och det var hon som på 1500-talet lät bygga ut Skarhult till det renässansslott det är i dag.
Alexandra von Schwerin tillstår att hon brukar prata med Mette ibland, när hon vill fråga henne hur hon hade gjort i motsvarande situation.
Som att fälla en bomb
På Mette Rosencrantz tid, när Sverige ännu var en del av Danmark, finns det fyrahundra gods i riket. Hundra av dem drivs av kvinnor. När det i dag kommer till den yttersta operativa makten i Sverige finns det lite på tvåhundrafemtio börsnoterade bolag. Tolv av dem drivs av kvinnor.
Alexandra von Schwerin
Under stormaktstiden på 1600-talet är Sverige i krig ungefär sjuttiofem år av hundra och hälften av alla män dör… Alexandra von Schwerin konstaterar att det var som att droppa en bomb på Skarhult när ordföranden för Svenskt Näringsliv, Jens Spendrup, gick ut och sade att det finns så få kvinnliga chefer i Sverige i dag på grund av att kvinnor historiskt sett inte har varit chefer.
Det ledde till en debattartikel i Dagens Nyheter och efter det har von Schwerin fått kommentera sitt projekt på Skarhult överallt.
Slottsutställning
Med projektet avser hon den stora utställningen, Den dolda kvinnomakten på Skarhult. Också en bok med samma namn har publicerats. Redaktör för den är Alexandra von Schwerin och den består av kapitel skrivna av fem historiker och en etnolog.
En av historikerna är Carin Bergström. Hon har bland annat skrivit en bok om grevinnan Stina Piper, som även hon regerade över Skarhult i många år.
Patronatsrätten
Bergström konstaterar att godsägarnas så kallade patronatsrätt har glömts bort. Tio procent av alla pastorat hade patronatsrätt. Det innebar att godsägaren var den som tillsatte prästen i församlingen.
Med tanke på att prästen ända till 1860-talet fungerade som ordförande i kommunalstämman, alltså sockenstämman, var detta en betydelsefull påverkningskanal. Stina Piper hörde till dem som påverkade på detta sätt.
Revidering av historien
Dick Harrison säger att det är jätteroligt att nu få vara med om arbetet att revidera historien. Han påpekar också att detta att missa femtio procent av mänskligheten, förmodligen är den största missen historievetenskapen någonsin har gjort.
-Och vi är bara i början med att återhämta den här förlorade erfarenheten.
