Svenska folkpartiet beskrivs ibland som en politisk kameleont, ett mittenparti som kan vara både liberalt och konservativt. Ända sedan grundandet har kärnan i partiet varit att kämpa för det svenska i Finland.
I motståndet fanns grunden till partiet
Svenska folkpartiet grundades år 1906 och partiets första ordförande var Axel Lille. Grunden till Svenska folkpartiet hittar man i motståndet mot de fennomanska rörelserna som var i svallning under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Det svenska språkets förkämpar, SFP, har suttit med i alla regeringar sedan 1979.
Det är numera tyvärr hatet till svenskt i Finland som dikterar handlingarna.
Partiordförande Eric von Rettig vid partidagen i Hangö 1929
Språket och striderna
Den första språkliga framgången kan väl sägas vara regeringsformen från 1919 som slog fast att Finland har två nationalspråk. Efter inbördeskriget höjdes röster för att Finland borde bli en enspråkig nationalstat. I Svenska folkpartiet fanns en falang som förde fram tankar på självstyre för svenskspråkiga områden.
Samtidigt som riksdagen tog i bruk det nya riksdagshuset, år 1931, tog nya språkstrider fart i landet. Med andra världskriget ebbade språkstriderna ut. En gemensam fiende gjorde att landet enades.
Kekkonen och SFP
Många politiska partier drabbades av intern splittring under 1950- och 1960-talet och också inom SFP fanns olika åsikter om bland annat Agrarförbundet.
Början av 1970-talet bjöd på några stormiga år då bland annat Urho Kekkonen, med hjälp av en undantagslag, blev omvald som president. Det här ledde till att SFP splittrades.
En majoritet av riksdagsledamötena accepterade undantagslagen. Det gjorde inte en Kekkonen-kritisk falang som lämnade SFP och grundade Konstitutionella folkpartiet.
Miljön i fokus
Svenska folkpartiet lämnade regeringen våren 1978. Ordförande var Pär Stenbäck (1977-1985). En av orsakerna var att partiet motsatte sig fullmaktslagar för att regeringen skulle kunna driva igenom olika reformer, som hade försvagat äganderätten.
Under Pär Stenbäcks ledning fick miljöfrågorna större synlighet i Svenska folkpartiet. SFP lyfte bland annat upp frågan om dioxiner och effektivare åtgärder för att skydda ozonskiktet.
1985 tog Christoffer Taxell över ordförandeklubban för SFP. I partiprogrammet 1988 ingår den taxellska paradoxen: enspråkiga lösningar är den bästa garantin för tvåspråkighet.
Både för och emot EU
År 1994 blev det folkomröstning om Finland skulle gå med i EU eller inte. Frågan splittrade Svenska folkpartiet. Motståndet fanns främst bland jordbruksbefolkningen i Österbotten, medan de urbana anhängarna i södra Finland var för ett medlemskap.
Ironiskt nog tillhörde en av EU-motståndets starkaste röster statsvetaren, professorn och tidigare SFP-ordföranden (1966-1973) Jan-Magnus Jansson. Den som lotsade partiet in i den europeiska gemenskapen var dåvarande partiordförande Ole Norrback (1990-1998), österbottnisk jordbrukarson.
Lillan bjöd på överraskning
Presidentvalet 1994 bjöd på en riktig politisk skräll. I den första valomgången slog försvarsminister Elisabeth Rehn ut både Centerns Paavo Väyrynen och Samlingspartiets Raimo Ilaskivi.
Rehn förlorade knappt mot Martti Ahtisaari (SDP) i den andra valomgången. Men det ansågs som något av en sensation att en borgerlig kvinna från Svenska folkpartiet fick 46 procent av rösterna.
Nån jävla ordning ska det vara i ett parti.
Tidigare ordförande Ole Norrback ilsknade till under partidagen 2013 då kommunreformen diskuterades
I riksdagsvalet 2003 förlorade SFP tre mandat, men att sitta i opposition var inte ett lockande alternativ och partiordförande Jan-Erik Enestam (1998-2006) lyckades få SFP med i koalitionsregeringen.
Men regeringsmedverkan hjälpte inte när den obligatoriska studentsvenskan slopades år 2005. Trots besvikelsen ansåg man ändå att partiet inte hade något att vinna på att lämna regeringen.
Kvinnornas parti
SFP har profilerat sig som ett parti som värnar om minoriteters rättigheter och jämställdhetsfrågor. Men någon kvinnlig ordförande har partiet inte haft.
Elisabeth Rehn ställde upp i ordförandevalet 1990, Astrid Thors utmanade dåvarande ordförande Jan-Erik Enestam 2002 och Anna-Maja Henriksson ville bli partiordförande 2012.
I dag leds partiet av Carl Haglund (2012-)
Historiekollen: Inför riksdagsvalet går Svenska Yle igenom riksdagspartiernas historia
Historiekollen-socialdemokraterna-letar-efter-sina-valjare
Historiekollen-kd-har-kampat-mot-synden-sedan-1958
Historiekollen-vansterforbundet-har-tappat-anhangare-i-snart-20-ar
Historiekollen-gron-politik-i-30-ar
Historiekollen-centern-har-overlevt-battre-landsbygden
Historiekollen-samlingspartiet-med-rotter-i-hem-religion-och-fosterland
Historiekollen-landsbygdspartiet-blev-sannfinlandskt