Det är så inkrökt och futtigt att man inte ens kan andas i Svenskfinland, säger Leif Salmén, i tiderna landets mest kända revolverjournalist.
Salméns liv har varit ett ständigt mellanspel. Han har gång på gång bytt läger och roller.
Skuttande och hoppande
Leif Salmén har levat hela sitt liv i offentligheten. Det började redan när han var barn. Hans lärare Hellin Sund skuffade konkret in honom i mediebranschen redan på 50-talet. Han fick sjunga och skutta i tv-rutan.
Salméns karriär på Yle startade 1969, på 1970-talet arbetade Salmén på radion med samhällsprogrammet Bröd och rosor.
Retade upp direktörer
Programmet irriterade omedelbart den svenska ledningen. Speciellt missbelåten var man med gruppens kritiska och ifrågasättande rapportering om EEC-avtalet, som var ett avtal mellan Finland och Europeiska gemenskapen om ömsesidigt avlägsnande av importtullarna.
- Det kritiska programmet föll inte den svenska direktören Christoffer Schildt på läppen, så programmet lades ner redan 1973.
Politisk redaktör
Via ett kort mellanspel både på Lilla Teatern och på FNB återvände Salmén till Yle, till Veckans puls. Men även det här kontraktet fick ett abrupt slut. Hela den svenska avdelningen gick i strejk, berättar Salmén, men kort därefter fick han jobb på TV-nytt.
- Mina motståndare hamnade ur askan i elden konstaterar Salmén, nu fick jag ju ännu mera spelrum och framförallt synlighet.
Det var Koivistos andra regering och övergångsperioden när Kekkonen avgick och den hårda kampen mellan Socialdemokraterna och Samlingspartiet.
- Det var oerhört intressanta tider att jobba som politisk journalist, säger Salmén.
Efter många inhopp och slutspel började Salmen tröttna på det svenska och fick ett jobb på den finska sidan, på A-studio.
Det började smaka trä
Jag hade otroligt fria händer på A-studio. Det var ett fint kollektiv där flera människor deltog aktivt i själva programprocessen.
Där kom valdebatterna som präglade den politiska offentligheten på 1980-talet.
- Jag är glad att jag fick vara med om att göra dem.
Efter presidentvalet 1988 tyckte Salmén att det började smaka trä.
- Tänk själv: politik, politik, politik. Arbetsklimatet var lamt och det fanns inte ro att koncentrera sig. Jag var trött på mig själv och såg hur futtigt det var, konstaterar Salmén.
Flydde till Spanien
Leif Salmén insåg att han hade tagit en roll, att det inte var han som framträdde i de där valdebatterna.
- Jag är någonting helt annat. Jag skrev ju hela tiden böcker och hade debuterat som poet redan på 1970-talet.
- Jag var trött, jag hade festat. Det var partyn och sprit och annat. Jag var ganska slut och flydde till Barcelona.
Salméns karriär i offentligheten fortsätter, han skriver böcker och agerar med jämna mellanrum som både kolumnist och debattör.
Leif Salmén i programserien Bakom bilden på fredag 17.4 kl 18:30 på YleFem
