På Folktingets session i Borgå har chocken inte släppt, ett dygn efter beskedet om den borgerliga regeringsbasen i Finland.
De 75 ledamöterna i Svenska Finlands folkting har ett ovanligt problem – det finns egentligen inga kontakter till dem som förhandlar om regeringsprogrammet. Och ännu färre till ministrarna i den kommande regeringen.
För första gången på 36 år är SFP inte med om att axla regeringsansvar. Inte heller SDP, Folktingets näst största parti, är med om att skriva regeringsprogram.
Folktinget måste därför vända sig till andra, det kommande statsministerpartiet Centerpartiet och Samlingspartiet, med krav och förväntningar på regeringsprogrammet. Men hur intresserade är de?
Här är SFP:s majoritet tryggad
Folktingets organisation påverkas inte av riksdagsvalet. Det är kommunalvalets resultat som har gett Folktinget en fördelning på 43 SFP:are, 10 från SDP, 6 från Samlingspartiet, 4 från Gröna Förbundet, 3 från Vänsterförbundet samt 2 från Centern och Kristdemokraterna. Vad som händer i kommunalvalet 2017 är förstås en annan sak, men SFP:s majoritet är tryggad åtminstone i Folktinget.
Folktingets uppgift har varit att driva på förbätttringar i språklagstiftningen och följa att de efterlevs. Nu blir det mer en försvarskamp.
Valresultatet kan bli en vattendelare på många sätt, varnar Ralf Friberg, som höll socialdemokraternas anförande.
- Igen en gång måste den svenska nationalitetens strävanden utmynna allra minst i en avvärjningsseger på kort sikt och en konsolidering av svensk service och svenskt språk på lång sikt.
De finlandssvenska intressena äventyras inte enbart av avoga politiska grupperingar, utan också av häftiga teknologidrivna och okänsliga reformer av förvaltning och offentlig ekonomi.
- Osthyveln har blivit ett damoklessvärd också i kommunerna, sade Friberg.
Många orosmoment
Barbro Schauman nämner i sitt anförande som ett konkret exempel NTM-centralen i Åbo, där den enda svenskspråkiga tjänstemannen sägs upp, av sparskäl.
Andra talare nämner Lagmansgården som flyttar svensktalande drogberoende från Pedersöre till en tvåspråkig anstalt.
Många oroar sig också för Nylands brigad och Yles svenska verksamhet.
De svenskspråkiga kommunernas framtid är också hotade, påpekar Centerpartiets enda delegat på plats, Mauri Casimir Elovainio. Han påminner ändå om att Johannes Virolainen i tiden var den som införde obligatorisk skolsvenska. Något gott har Centern gjort för svenskheten, säger han.
Folktinget – en av Ålands få vänner
Landskapet Åland har över en natt förlorat alla sina vänner i beslutande ställning. I stället kan många fientligt inställda vara på väg in i regeringen.
Nu befarar man svårigheter för försöken att utvidga självstyrelsen. Landskapet Åland har fem ledamöter i Svenska Finlands Folkting.
Samlingspartiet fick svenskbollen
Också samlingspartisterna på plats i Borgå är oroade. Heikki Pakarinen bedyrar att många i Samlingspartiet är för svenskhet och tolerans.
Det finns olika synpunkter inom Samlingspartiet, men i omröstningen om skolsvenskan var Samlingspartiet tydligt för svenskan, betonar Pakarinen.
Michael Berner, som höll Samlingspartiets anförande vid Folktingssessionen, medger att han fått mycket stryk när han talat för svenskan.
De tre regeringspartierna är de som har motsatt sig svenskan mest.
- Samlingspartiet har fått den finlandssvenska bollen och vi tar den förstås, men vi behöver all hjälp, säger Michael Berner.
Majoriteten avgör vår framtid
Maarit Feldt-Ranta (SDP) poängterade att det inte är den finlandssvenska minoriteten som avgör om Finland också i fortsättningen är tvåspråkigt.
- Det är i stället den breda allmänheten, de återstående 95 procent som avgör det. Det parlamentariska läget borde påminna oss om detta, och påverka all intressebevakning som Folktinget gör, sade Feldt-Ranta.
Nu måste vi utnyttja alla nätverk som kan byggas och sällskapa med dem som har en helt annan verklighetssyn än vi, betonade Feldt-Ranta och många andra talare.
Försoning från Sannfinländarna?
Den avgående ordföranden Christina Gestrin sträckte ut en hand till Sannfinländarna, det enda riksdagspartiet som inte är representerat i Folktinget.
Sannfinländarna har haft en negativ inställning till bland annat den obligatoriska skolsvenskan, men Gestrin hoppades att den nya situation Sannfinländarna befinner sig i skulle innebära en försonligare inställning till den svenskspråkiga befolkningen i Finland och till Finlands tvåspråkighet.
Hon bjöd in det Sannfinländska partiets ledning till Folktinget för att bekanta sig med Folktingets verksamhet och lagstadgade uppgifter.
- Vårt land har inte råd med och är inte betjänt av motsättningar mellan befolkningsgrupper. Alla måste få känna sig trygga i Finland, oberoende av vilket språk, etnicitet eller nationalitet man har. Christina Gestrins hälsning och vädjan till den kommande regeringen är att bevisa att den oro många i dag känner är obefogad.
Sannfinländaren Matti Putkonen sade på fredagskvällen till Hufvudstadsbladet att han anser att Sannfinländarna borde gå med i Folktingsvalet i kommunalvalet år 2017, för att bättre kunna vara med och påverka.