Varje epok och varje tid har sin egen jargong och sitt eget språk. Vad som är politiskt korrekt i dag är kanske inte det imorgon. Ordet feminist är till exempel inte bara kopplat till att försvara kvinnans rättigheter längre.
För att inte trampa romerna på tårna talar vi inte längre om zigenare, eftersom det anses vara ett skällsord.
Men så här har det inte alltid varit.
År 1996 fanns inte begreppet rom, med betydelsen zigenare, i Nationalencyklopedins ordbok.
Ord som "neger", finskans "ryssä" och "dårhus" klingar illa i dag, men för några årtionden sedan var de socialt accepterade.
Genom att byta ord på ett fenomen som upplevs som känsloladdat kan vi få det att kännas mera neutralt, förklarar retorikspecialisten Carita Rosenberg-Wolff, lektor i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
- När ett ord står för ett begrepp som blir för laddat och otrevligt försöker man byta ut det hemska ordet mot en mindre farligt ord. Det är som magi. På det här sättet blir begreppet mindre farligt, säger Rosenberg-Wolff.
"Ve den som inte kallar sig feminist"
Även innebörden av ordet feminism har förändrats genom åren.
Från att ha varit en ideologi som försvarar kvinnornas politiska, ekonomiska och sociala rättigheter förknippas feminism i allt större utsträckning med allt som anses vara gott i samhället.
I dag förutsätts alla politiker gå ut och erkänna att de är feminister.
- I dag förespråkar en feminist jämställdhet, frihet från orättvisor, ekologiskt tänkande, hållbar utveckling och miljömedvetenhet. Ve den politiker som vågar säga att han eller hon inte är feminist, säger Rosenberg-Wolff.
Pronomenet hen blir allt mer politiskt korrekt
Genusmedvetenhet och feminism påverkar vad som är politiskt korrekt i dag och vad som inte längre är det imorgon.
Det tidigare så känslobetonade pronomenet hen, som ersätter uttrycket han eller hon, tappar sakta men säkert sin laddning, anser Rosenberg-Wolff.
I framtiden kan pronomenet hen ersätta hon eller han helt och hållet.
- Jag skulle gissa att det ganska snart är politiskt inkorrekt att säga han eller hon, säger Rosenberg-Wolff.
I dag tillåter vårt språkbruk inte sexistiska kommentarer på samma sätt som förut.
Rosenberg-Wolff minns själv hur accepterat det var med sexistiska kommentarer när hon var ung.
- När jag var yngre och sommarjobbade var det helt standard att som ung flicka få höra kommentarer som kanske ibland var avsedda som klumpiga komplimanger, men egentligen var det ett sätt att visa sin makt och överlägsenhet.
Internet gör politiker försiktiga
Retoriken i politiken har på många sätt blivit friare, tycker Rosenberg-Wolff.
Politiker har gjort sig av med den byråkratiska terminologin och talar, liksom Sannfinländarna, mera till folket.
På 1970 och 1980-talet var det till exempel helt oacceptabelt att politiker talade till ungdomar på ungdomarnas eget språk.
Politikerna måste däremot vakta sin tunga mera nu än tidigare, eftersom misstag och tabbar sprids snabbare med den virtuella vinden.
Internet gör också att politiker inte kommer lika lätt undan med sina grodor som tidigare, anser Rosenberg-Wolff.
Nuvarande jargong väcker hopp om nytt Nokia-land
När dagens partier förhandlar om innehållet i det nya regeringsprogrammet talar politikerna ett konsultspråk som är rikt på ord som process, ökning, implementering, företag, process, förnyelse och problemlösning.
Ordvalen för tankarna till Nokias glansdagar, tycker Rosenberg-Wolff.
- Det känns som att nu kommer ingenjörerna och nu får vi ett nytt Nokia-land, där vi ska lösa alla problemen tillsammans och processaktigt. Det låter ganska bra, det låter kompetent, men vad det betyder får vi inte veta, säger hon.