I lyriksamlingen Från vilken höjd faller mörkret skriver Metha Skog om flyktingskap och följderna av migration.
Diktsamlingen är indelad i fem sviter med en löst sammanbunden tematik som kretsar kring frågor om främlingskap, flykt, exil, utvandring och migration.
En central gestalt i dikterna är en ung man, familjens enfödde son, som strax före kriget utvandrat till Amerika i hopp om att skapa sig en bättre framtid än i hemlandet.
Saknad och utanförskap
I Amerika utbildar mannen sig till läkare, men livet på andra sidan Atlanten levs under förvrängt namn och med hemlängtan i hjärtat:
”Namnet var vad han fick med sig / svårt att använda så han blev det de trodde att han hette / sitt rätta sparat för egnas uttalssång ur kroppens närvana resonans (---)”.
Saknaden efter familj, släkt och vänner blir något lättare att bära när mannen hittar en fru som kommer från samma hemtrakter och som bär på samma utanförskap:
”Armarnas cirkel sluten kring sista mamma / hade brutits upp till två parenteser / Slöts igen långt borta om en henne som tagit samma språk med sig / medan kunskap kvar att lära hemma gått förlorad i ett för tidigt nytt land / där ingen egen barndom sprungit sig upp där främmande insikter gäller / I skarvar mellan länder // fontaneller som inte tar ihop // över själen / Täcker över med mormors filt från allt längre tillbaka / med hår kvar från hemmahundarnas varma sömn // Någon hällde sitt språk fullt av sig och dollarhunger över allt / Bland indianer var det inte fint att uttala sitt eget namn”
Nybyggare och fördrivare
Koloniseringen av Amerika från 1500-talet framåt liksom den eskalerande invandringen från slutet av 1800-talet framåt har givetvis inneburit omfattande strukturomvandlingar och också kommit att förändra ursprungsbefolkningens livsvillkor på alla nivåer.
Metha Skog skriver om dalahästarna som rider in över prärien, om conquistadorer och nybyggare som skrupelfritt och respektlöst berövar indianerna såväl deras land som deras språk – för egen vinning och eget bruk.
Under andra världskriget kom USA:s militär t.ex. att använda en kod som baserade sig på navajospråket som kryptering av meddelanden över kortvågsradio.
Jag gläder mig åt att Skog gör sin stämma hörd i en pågående samhällsdiskussion där man alltför sällan hör historiens vingslag.
Från vilken höjd faller mörkret är en mångskiftande samling som dyker ner genom olika historiska skikt via ett enskilt människoöde och visar på konsekvenser av vårt handlande, både på kort sikt och på lång sikt.
Utvandrare av igår och idag
På teaterscenerna i Sverige och Finland spelas musikalversionen av Vilhelm Mobergs utvandrarepos för fulla hus och publikens hjärtan fylls av införståelse – men hur bemöter vi dagens Kristinor och Karl-Oskar, frågar sig Metha Skog:
”Hur det nu kommer sig behöver jag inte fumla med kantele och näverlur / för retroaktiva identiteter att spela upp / Men gärna videpipa så att förmödrar lystrar med sitt anrika gehör / Dansa glädjesorg vid fjäderprydd med andra andar att nå / Vila i bön i psalm och följa tonrik fuga framåt mot en / femhålig rörflöjt till snäckskallra och lädertrumma / pentatoniskt samman till handgjorda skalors egna rytmer //
Och bjuda in dem som kommit senare än vi utan asyl att / ta ut sina stämmor och i vackert allvar undra vilka frågor de får / för gamla svar när tiden är ett nytt land och vi ser / fladdrande tygstycken utan att fråga närmare om och / talar högre tydligt när vårt språk är främmande / ropar pinsamt hårt när andra tystnar”
Metha Skog skriver engagerat om ett brännande aktuellt ämne där man alltför ofta blundar för vår eget lands historia av utvandring och behov av skydd – emigration i hopp om ett drägligare och ekonomiskt bättre liv liksom flykt undan krig och katastrofer.