De flesta Borgåpolitiker anser att svenskan borde bevaras som frivilligt A2-språk i de finskspråkiga skolorna. Samlingspartiets Taru Tujunen tycker däremot att man borde ta reda på hur intresserade eleverna egentligen är av att läsa svenska frivilligt.
Förslaget om den frivilliga skolsvenskan har väckt debatt i Borgå. Bakom förslaget står utbildningsdirektör Jari Kettunen. Själva beslutet fattas av den finskspråkiga bildningssektionen.
Bland fullmäktigegruppernas ordförande förhåller sig de allra flesta kritiskt till förslaget.
– Jag förstår inte alltid vad Jari Kettunen håller på med, säger Vänsterförbundets gruppordförande Kalevi Väisänen.
Då man lägger fram sådana här förslag, är det klart att det blir bråk om saken, tycker han. Om förslaget godkänns kommer svenskans ställning att försvagas i Borgå.
– En del vill det, men inte jag. Jag vågar heller inte tro att stadsstyrelsen är så dum att den godkänner ett sådant förslag.
Borgå är en tvåspråkig stad
Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander är upprörd över förslaget.
– För mig ter det sig mycket märkligt att man i en tvåspråkig stad som Borgå inte ens skulle ge dem som vill möjligheten att läsa svenska som frivilligt A2-språk.
Också Centern, De Gröna, Kristdemokraterna och SDP motsätter sig förslaget.
Centerns gruppordförande Outi Lankia är förbryllad över att det är svenskan som faller bort eftersom det är det populäraste språket bland eleverna.
– Det är beklagligt att förslaget kommer så plötsligt utan att politikerna kunnat ta ställning till det. Vi borde behandla ärendet på ett mer omfattande plan.
"Vi måste ta tag i saken"
Ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp Jaakko Jalonen är väldigt arg och anser att den frivilliga skolsvenskan inte kan slopas.
– Vi måste ta tag i saken och ändra på beslutet.
Han kan inte förstå hur man inte kan stöda studier i svenska i en tvåspråkig stad som Borgå.
– Om någon väljer att inte ha svenska som frivilligt språk på fjärde klass är det en annan sak. Men som stad borde vi stöda den här möjligheten.
"Borgås anseende får sig en törn"
De grönas gruppordförande Joakim Lybeck tycker att man kunde ha både svenska och finska redan från första klassen i grundskolan. De gröna har tillsammans med SDP, Centern och SFP lämnat in en motion om saken.
–Det är synd att Borgå gör bort sig igen och stadens anseende som en tvåspråkig stad igen en gång får sig en törn.
Ett argument för en fortsatt svenska är att det finns gott om svensklärare.
– Det finns alltid kompetenta svensklärare medan det är svårare att hitta exempelvis lärare i ryska.
Kristdemokraternas gruppordförande Jere Riikonen anser att de som frivilligt vill läsa svenska också ska få göra det. Svenska är ju ett av Finlands nationalspråk, säger han.
Sannfinländarna är för valfrihet
Bland Sannfinländarna och Samlingspartisterna hejar man inte på svenskan lika ljudligt som i de övriga partierna.
Sannfinländarnas gruppordförande Juha Elo kommenterar inte svenskans vara eller icke-vara, utan nöjer sig med att kommentera att valfrihet är bra.
– Det är bra att eleverna får välja det språk som intresserar, säger han.
Han anser heller inte att frågan bör behandlas på ett mer omfattande plan än i den finskspråkiga bildningssektionen.
– Om förslaget ska behandlas där så ska det också behandlas där, säger han.
Är eleverna intresserade av att läsa svenska frivilligt?
Samlingspartiets gruppordförande Taru Tujunen tycker inte att en debatt om svenskans vara eller icke-vara är fruktsam.
– Det största hotet är inte hur flitigt finskspråkiga elever läser svenska utan det faktum att finländarnas språkkunskaper blir mer begränsade. Det beror på att engelskan har ett så stort övertag.
Tujunen säger att Borgå därför måste erbjuda tillräckligt många frivilliga språk för skoleleverna.
– I samma veva måste vi ta reda på hur intresserade eleverna egentligen är av att läsa svenska frivilligt.
Dessutom poängterar Tujunen att svenskan ingalunda försvinner eftersom finskspråkiga elever läser svenska som obligatoriskt språk under grundskoletiden.
Den finskspråkiga bildningssektionen sammanträder nästa gång den 11 juni. Beslutet kommer troligtvis inte att fattas då, utan i ett senare skede.