Det brittiska parlamentet öppnades på onsdagen med traditionsenlig pomp och ståt. Drottning Elizabeth läste upp den nya regeringens program, som inkluderar det utlovade lagförslaget om en folkomröstning om Storbritanniens EU-medlemskap.
- Min regering kommmer att omförhandla Storbritanniens relation till EU och eftersträva en reform av unionen, sa Drottning Elizabeth under den högtidliga öppningen av parlamentet.
Enligt regeringsprogrammet kommer ett lagförslag om en folkomröstning om ett fortsatt brittiskt EU-medlemskap att presenteras för parlamentet på torsdagen.
I och med drottningens tal finns det längre ingen återvändo för premiärminister David Cameron. Nu börjar hans arbete för att försöka reformera EU.
Det var inför parlamentsvalet som Cameron lovade omförhandla medlemsvillkoren och en folkomröstning om EU-medlemskapet.
Och redan på onsdagen åker han iväg på en två dagars diplomatisk charmoffensiv till flera EU-länder.
Det brittiska parlamentet väntas godkänna lagförslaget om en folkomröstning utan problem. Det säger Mark Wickham-Jones, professor i statskunskap vid universitetet i Bristol.
- Eftersom Cameron har egen majoritet i det brittiska parlamentet kan han få igenom så gott som vilken lag som helst.
EU väntas gå Cameron till mötes
Svårare blir det att övertyga EU om de reformer som Cameron vill att ska genomföras. Det gäller bland annat skärpta regler för sociala förmåner för invandrare och rätt att deportera invandrare som inte har hittat jobb efter sex månader.
- Cameron kommer knappast att få igenom några större reformer säger professor Mark Wickham-Jones. Men om EU går med på någa mindre eftergifter så betyder det att Cameron inför folkomröstningen kan föra kampanj för ett fortsatt EU-medlemskap.
Cameron har sagt att han vill att Storbritannien stannar kvar i EU men bara om unionen går med på reformer.
Och det är troligt att EU går Cameron till mötes i någon form. Det säger universitetslektor Mika Suonpää vid Åbo universitet. Han är specialiserad bland annat på Storbritanniens internationella relationer.
- Storbritannien är en ganska stor nettobetalare i EU och därför vill EU-länderna att britterna stannar kvar i unionen.
Storbritannien är EU:s näst största ekonomi efter Tyskland. Och europeiska företagsledare är mer oroade över att Storbritannien ska lämna EU än de är över ett möjligt grekiskt utträde ur unionen.
Mika Suonpää tror att EU är redo att gå ganska långt för att hålla kvar Storbritannien. Och att man når en överenskommelse och Storbritannien stannar kvar i unionen.
Men premiärminister David Cameron tar en stor risk med omröstningen.
Just nu är kring 45 procent av britterna för ett fortsatt EU-medlemskap medan kring 35 procent är emot och resten inte har bestämt sig.
Men vad som helst kan hända före omröstningen blir av säger universitetslektor Mika Suonpää.
- Opinionerna kan skifta åt ett eller annat håll och det är svårt att säga hur det sist och slutligen går.
Invandrare får inte rösta
Samtidigt har kring 1,5 miljoner invandrare som inte är brittiska medborgare blockerats från folkomröstningen.
Som en eftergift till EU-motståndarna inom det egna partiet och det EU-kritiska partiet UKIP har David Cameron bestämt att det bara är brittiska medborgare som får rösta om landets framtid.
Det här betyder att valet antagligen blir en ännu större nagelbitare.
- Om EU-medborgare skulle få rösta så skulle ja-sidan antagligen få ett avgörande försprång, säger professor Mark Wickham-Jones vid universitetet i Bristol.
Premiärminister David Cameron har lovat att valet hålls före slutet av år 2017. Men om förhandlingar med EU går vägen så är det troligt att valet tidigareläggs till nästa år för att opinionen inte ska hinna skifta för mycket och för att britterna och speciellt det brittiska affärslivet ska slippa leva i ovisshet så länge.
För faktum är att ingen riktigt vet hur det kommer att inverka på Storbritannien om landet lämnar EU eftersom inget annat land tidigare har gjort det, säger Wickham-Jones.
- EU-skeptikerna kommer att säga att ett utträde inte har någon inverkan alls, att handeln och utvecklingen kommer att fortsätta. Medan de som vill stanna kvar i unionen kommer att säga att det både politiskt och ekonomiskt blir en katastrof. Vi kommer inte att veta speciellt mycket förrän det händer.
Inte enkelt ekonomiskt
Någon enkel väg ekonomiskt kommer det ändå inte att bli för Storbritannien, säger universitetslektor Mika Suonpää vid Åbo universitet.
- Om Storbritannien blir utanför allt EU-samarbete så blir alla tullar, handeln och investeringarna dyrare.
Mycket hänger ändå på om Storbritannien i fall av ett utträde väljer att på nytt bli medlem i den europeiska frihandelsorganisationen Efta och fortsätta med den fria handeln med EU.
Men klart är att debatten inför den brittiska EU-folkomröstningen kommer att bli häftig, säger professorn i statskunskap Mark Wickham-Jones.
- Jag tror inte att det här är en debatt som kommer att få en lätt lösning. Vi kommer att se väldigt stora motsättningar, människor kommer att komma med påståenden som ingen vet om de stämmer, eftersom de inte går att bevisa förrän Storbritannien har trätt ut ur EU.