Medieforskaren Anu Koivunen förhåller sig skeptiskt till det spartalko som Finlands företagsledare uppmanas att delta i.
Finlands Näringsliv EK, har uppmanat Finlands företagsledare att sänka sina löner med fem procent eller att donera pengar till något välgörande ändamål - det här som ett svar på statsminister Juha Sipiläs vädjan till de rikaste om att delta i ett spartalko, för att det omdiskuterade samhällsfördraget ska kunna förverkligas. Det här har väckt mycket diskussion.
- Det här är inte talkoarbete, eftersom en del tvingas vara med, medan andra kan välja om de är med.
Anu Koivunen
Koivunen anser att är det är missvisande att tala om talkoarbete i det här sammanhanget.
- Det är inte talkoarbete när en del tvingas vara med, medan andra kan välja det frivilligt.
"Samhällsfördraget har en ton av krigsretorik"
Enligt Koivunen bygger regeringsprogrammet å ena sidan på det som kallas för exakta, vetenskapliga ekonomiska uträkningar som kommer från finansministeriet.
- Men å andra sidan finns det också en inbyggd ideologisk bit, som statsminister Juha Sipilä vill kalla för ett samhällsfördrag. Samhällsfördraget är moraliskt förpliktigande och har en tydlig ton av krigsretorik. Man talar om talko och uppoffringar, alla ska bidra, alla sitter i samma båt, och det ska göra ont hos oss alla, säger Koivunen.
Hur tror du att finländarna överlag förhåller sig till den här formens talkoarbete för nationens bästa? Och vad betyder talko i det här sammanhanget?
- Jag tror att det här förslaget delar folket. En del tycker säkert det är bra att företagsledarna försöker bidra genom så kallad goodwill. Men många blir medvetna om att vissa kan välja om de vill sänka sin lön, eller bidra med extra välgörenhet. Alla har inte den möjligheten, därför blir det en konfliktfråga.
"Det rimmar illa med regeringens exakta ekonomiska och politiska terminologi att man talar om välgörenhet med religiösa och krigiska förtecken"
Anu Koivunen
"Vi skådar ett politiskt skådespel"
Fackledarna kallar företagsledarnas erbjudande att sänka sina löner som ren och skär populism, och menar att det här inte är den rätta vägen för att bygga upp ett fungerande samhälle. Facken förespråkar hellre en rättvisare beskattning. Också Anu Koivunen anser att det för näringslivet handlar om att samla på sig image-poäng.
Det vi nu bevittnar är ändå en del av ett skådespel som arbetsmarknadsparterna spelar upp för den stora publiken, påpekar Koivunen.
- Vi får nu bara följa med fasaden av förhandlingarna mellan de olika parterna. Det vi ser är ett pågående replikskifte, som i grunden bara är ett retoriskt käbbel i offentligheten. Hur de verkliga förhandlingarna om sakfrågorna förs har vi ingen insyn i ännu.
"Den amerikanska vägen är en farlig väg att gå"
Att Finland börjar gå i riktning mot en amerikansk modell där välfärden blir allt mera beroende av donationer och rika mecenater, är det mest oroväckande enligt Anu Koivunen.
- Den största politiska frågan är att regeringsprogrammet med sitt samhällsfördrag antyder att en del samhällsfunktioner, som till exempel utbildning och kultur, i fortsättningen skulle bli beroende av donationer och mecenatverksamhet i ännu större utsträckning.
Enligt Koivunen är det här en avgörande politisk fråga som tillsvidare förblivit obesvarad.
- Visst rimmar det illa med regeringens exakta ekonomiska och politiska terminologi att man samtidigt talar om välgörenhet med religiösa och krigiska förtecken, säger Koivunen.