Köttfärsbiffarna som inte mer får stekas på Serendipity i Karis har engagerat läsare ända ner till Rom. De som gör hälsoinspektioner vill nu peka på att de inte gett några köttfärsförbud. I en rapport har de däremot kritiserat bland annat städskrubben.
Yle Västnylands artikel om att det legendariska Art Café Serendipity i Karis har stekt sina sista köttfärsbiffar till sina berömda hamburgare har engagerat läsarna. Hamburgarnas biffar har i nästan 20 år stekts på vedspisen i caféet.
Också på Sydspetsens miljöhälsa började det droppa in åsikter om köttfärsbiffarna.
- Det har kommit e-post om saken ända från Rom. Där funderade man över vad vi håller på med i Västnyland, säger Katianna Kuula som är direktör för hälsoövervakningen på Sydspetsens miljöhälsa.
Ärendet omnämndes också vid Sydspetsens miljöhälsonämnds senaste möte.
Varför stopp först efter 19 år?
Så hur är det med biffarna, sett ur miljöinspektionens synvinkel, vad håller vi i Västnyland på med? Varför är det slut med biffstekningen?
- Nu är det stopp med färsbiffarna för att verksamhetsidkaren själv har föreslagit det här som en åtgärd för att gå mot det bättre. Vi har inte gett några förbud, säger Kuula.
Sydspetsens miljöhälsa går till väga så, att de efter en inspektion först uppmanar företagaren att vidta de åtgärder som behövs och så för man diskussioner. Det sista steget är tvångsåtgärder, att begränsa verksamheten.
- Men så långt har det inte gått i det här fallet. Vi har inga förbud och inga beslut, utan ett bra samarbete med företagaren.
Men hur kommer det sig att allt gått fint i 19 år och att Serendipity nu plötsligt måste åtgärdas?
- Sydspetsens miljöhälsa har funnits i fem år. Här i Karis har det inte funnits tillräckligt stöd av livsmedelstillsyn och då kan det komma som en överraskning. Ser man på rapporter bakåt så har det funnits större brister i Karis än på andra håll.
Kuula menar att det tagit sin tid att åtgärda bristerna i Karis. Sydspetsens miljöhälsa har då först åtgärdat det mest akuta för att sedan se på det som är mindre brådskande.
Målet med miljöhälsans verksamhet att alla ska veta att de äter säkert. Så vad är då egentligen problemet i Serendipity, anser ni?
- När vi ser på utrymmen och verksamhet så ser vi på helheten. I det här fallet blev det en sådan här helhet. Vi frågade företagaren vad han skulle vidta för åtgärder, han presenterade sin plan och vi accepterade den, säger Kuula.
Bra och mittemellanbetyg till Serendipity
På webbplatsen Oivahymy kan alla läsa om vad miljöinspektionen anser om olika restauranger och caféer.
Serendipity fått fint betyg exempelvis då det gäller lokalernas, ytornas och redskapens renhet och lika bra då det gäller försäljning och servering.
Vid den senaste granskningen har caféet inte fått ett enda dåligt betyg. Men det står att "det förekommer brister i egenkontrollplanen" och att "städskrubben är i skyndsamt behov av underhåll".
Dessutom vill miljöinspektionen se att personalen har bättre skyddskläder och att den ska kolla upp temperaturer noggrannare.
Ordet städskrubb dyker upp jämt och ständigt i era protokoll, det är ofta fel på städskrubben. Hur kan den ha en så stor betydelse?
- Den kan faktiskt ha det. Det låter lite tokigt förstås för gemene man, men du ska kunna ha rena städredskap och kunna tvätta dem där så att de inte orsakar risker för maten.
Hon säger att alla hus inte är planerade från början som livsmedelslokaler, såsom i Serendipitys fall.
- Då saknas den städskrubb som behövs. Den är en dyr kvadratmeter. Men inte vill någon att städredskap tvättas på samma plats där maten lagas.
Bättre att transportera biffar?
Nu ska Serendipitys biffar alltså stekas annanstans för att sedan hämtas dit och säljas. Varför är det här bättre en bättre lösning?
- Det handlar om en helhet, allt från lokalen och verksamheten till egenkontrollen, det vill säga hur man kontrollerar riskerna. Verksamhetsidkaren har på det här sättet själv kommit fram till att han minskar riskerna så här och det tycker vi är acceptabelt.
Serendipity ville inte bli klassad som restaurang, utan fortsätta verka som pub och café, precis som förr. Vad är det för skillnad?
- Det finns större krav på en restaurang. Ett café lagar inte mat, medan en restaurang lagar mångsidig mat och hanterar råa råvaror på ett annat sätt än ett café gör.
EU versus finska regler
Många upprörs över mängden regler, hur mycket har de ökat?
- Själva principerna har inte ändrats, men lagtexterna har ökat under de 15 år jag har jobbat. Principerna är väldigt gamla, du kan läsa i bibeln om att mjölken ska förvaras på ett ordentligt sätt och en god husmor har haft huvudbonad på sig i säkert 200 år.
Det finns vissa allmänna EU-regler och så finns det viss specifika som gjorts för Finland för att ytterligare förtydliga.
- De centrala finska förordningarna tycker jag är jättebra, vem som helst kan läsa dem och förstå. Exempelvis berättar de vilken temperatur du behöver för att det ska vara tryggt. Då är det klart för alla.
Många undrar också över att EU-reglerna verkar vara annorlunda i olika länder, hur kan man exempelvis få förvara fisk helt öppet i Italien, men inte i Finland?
- Jag får höra det där argumentet väldigt ofta. Reglerna är delvis samma. Jag måste ändå svara att jag har sett väldigt fina livsmedelslokaler i södra Europa ute i byarna, där man är precis lika stolt över sitt arbete som man är här.
Hur mycket regelskäll?
Har antalet inspektioner ökat för med åren?
- Inte åtminstone på vårt område. Förra årtiondet kunde vi göra ett par hundra inspektioner i året och protokollen skrevs för hand.
Sydspetsens miljöhälsa gör i dagsläget ett hundratal inspektioner per år. Men det som skapar problem för miljöhälsan är den stora rapporteringsplikten till staten.
- Man kanske ändå ser vårt arbete mer i dag, tack vare Oiva-protokollen.
Hur hinner ni med allt jobb?
- Vi hinner inte. Vi har fattat beslut i nämnden om att satsa på tillsynen istället för att få dataöverföringen till staten gjord. Den är viktig för de lokala invånarna och de lokala företagarna.
Hur mycket skäller folk på er på grund av reglerna?
- Alltid finns det åsikter, men då kan man förklara vad det handlar om, säger hon.
Samarbete fungerar bra i dag
Katianna Kuula upplever att det i Västnyland finns ett bra samarbete mellan företagarna och miljöhälsan.
- Det finns en förståelse och en dialog, det tycker vi är jätteviktigt. Vi är inte här för att diktera utan för att tillsammans se till att vi får det att fungera, säger hon.
För något tiotal år sedan fanns en annan kultur jämfört med den dialog som förs i dag.
- Väldigt många företagare kände sig förut lite rädda. De kunde sedan pusta ut efter inspektionen och säga "inte var du alls så skrämmande", säger Katianna Kuula.
Men attityden har förändrats.
- Visserligen är vi sakkunniga, men vi kommer in och gör vårt jobb. Det gör vi tillsammans och det hoppas jag att företagarna vet. Vi har ett gemensamt problem att lösa, säger hon.
Kuula ser att samarbetet mellan företagarna och miljöhälsan fungerar bra i Västnyland i dag.
- Vi har haft vikarier som funderat över hur folk är så glada över att vi kommer på besök, de säger "välkomna". Jag tar det som ett tecken på att det fungerar bra.
Regeringen vill ta tag i problemet med för många regler, kan det påverka ert jobb?
- Det får vi vänta och se, säger Katianna Kuula.
Samma goda biffar som förr nu i Serendipity
Serendipity har nu sålt sina första hamburgare med biffar lagade i ett annat kök.
- Första satsen är såld säger företagaren Andreas Mavrostomos på Serendipity. Biffarna smakar lika gott som förut.
Men en sak skiljer.
- Hamburgarna är lite dyrare eftersom det nu finns en mellanhand som steker dem åt oss, säger han.
